Vad betyder resultatet i det amerikanska presidentvalet för investeringslandskapet?
– Rörelserna vi sett kan bäst beskrivas som ett lättnadsrally. Osäkerheten minskar när vi vet vem som tar över i Vita Huset. Att det inte blir skattehöjningar med Kamala Harris gynnar den amerikanska aktiemarknaden på kort sikt. Dessutom ser det ut att bli ett red sweep – där republikanerna kontrollerar både Vita Huset och båda kamrarna i kongressen. Det öppnar för tillväxtfokus i politiken och sannolikt skattelättnader för bolagen. För den europeiska aktiemarknaden är valresultatet inte nödvändigtvis positivt då Donald Trumps tullar kan drabba exportberoende länder i Europa som exempelvis Tyskland och Sverige.
– Detta avspeglas också i börsutvecklingen senaste veckan där USA-börserna steg med nästan 5 procent, drivet av MAG7-bolagen och småbolagen. Även bankerna och bolag inom sällanköpsvaror utvecklades starkt. Samtidigt backade det breda Europaindexet med drygt 1 procent på rädsla för negativa effekter från tullar. Det blir inte bättre av att det ryktas att en hök, Robert Lighthizer, kan bli handelsminister i USA.
Hur bör privata investerare agera i denna miljö?
– Framgången för Donald Trump och republikanerna ger stöd åt den amerikanska aktiemarknaden kortsiktigt, åtminstone fram till årsskiftet. I ljuset av det överviktar vi globala aktier, där USA står för ungefär 70 procent. Den positionen finansierar vi med en undervikt i räntebärande placeringar eftersom utfallet i valet missgynnar amerikanska ränteplaceringar.
– Aktiemarknaden gynnas av de förbättrade tillväxtutsikterna, men samtidigt riskerar finanspolitiken att i förlängningen bli inflationsdrivande. Positionen gynnas också av att vi sannolikt ser en stärkt dollar när Federal Reserve (Fed) sannolikt inte sänker styrräntan i lika hög grad. På branschnivå gillar vi i synnerhet amerikanska banker. De gynnas av den brantare avkastningskurvan som de stigande långräntorna medför. Bankerna bör också gynnas av avregleringar och god ekonomisk aktivitet.
Som kund hos oss på Carnegie Private Banking får du alltid råd och omvärldsspaningar från våra experter som hjälper dig att ta bättre investeringsbeslut. Utifrån din unika situation bistår vi med råd och expertis för hela din ekonomi. Klicka här för att läsa mer eller bli kund.
Fed sänkte ändå räntan med 25 punkter i förra veckan. Hur tolkar du det och hur kommer Fed agera framåt?
– Sänkningen med 25 punkter var helt inprisad av räntemarknaden och sker i en kontext där ekonomin överraskat positivt. Så varför sänker Fed? Dels handlar det om att Fed vill normalisera penningpolitiken, som de alltjämt anser är för stram, dels att Fed sällan brukar överraska marknaden. Så sent som i september trodde marknaden att Fed skulle sänka till 2,75 procent i slutet av 2025. Nu bedöms de inte ens sänka till 3,75 procent, och det är därför vi fått den här stora obligationsränteuppgången. I december räknar marknaden nu med 17 punkters sänkning, så inte helt säkert att Fed sänker en gång till i år.
På hemmaplan sänkte Riksbanken styrräntan med 50 punkter. Vad betyder det för den svenska ekonomin?
– Efter sänkningen är styrräntan nere i 2,75 procent, vilket innebär en sänkning med 1,25 procentenheter på bara sex månader. Det är väldigt positivt för hushållen i Sverige – framförallt in i 2025. Sen är det intressant att Riksbanken förefaller vara mer orolig över låg inflation än hög inflation, vilket hänger samman med den svaga konjunkturen. De håller dock kvar vid sin räntebana, vilket indikerar sänkningar på ungefär 50 punkter till i år och 2025. Marknaden är mer aggressiv och tror på 75 punkter till. Riksbanken kommenterade också den försvagade kronan, vilket är en riskfaktor, men en mindre sådan när konjunkturen är så svag. Då är det svårare för företagen att skjuta kostnadsökningar vidare.
Du har tidigare uttryckt optimism om den svenska ekonomin inför 2025. Gäller det fortfarande?
– Ja. Det som kan sätta käppar i hjulen är om hushållen blir oroliga över jobben. Att sysselsättningskomponenten i det svenska inköpschefsindexet för tjänstesektorn kom in svagt är ett orosmoln som signalerar att företagen vill snarare dra ner på personalen än nyanställa. Senaste konjunkturbarometern visade dock att framför allt hushållen och detaljhandeln är mer optimistiska än normalt. Och det trots något stigande arbetslöshet. Skattesänkningar, löneökningar, sänkt ränta och fortsatt låg inflation kommer ger en tydlig köpkraftsförstärkning för hushållen nästa år.