Börsen inleder veckan nedåt på Donald Trumps aviserade tullar. Varför då?
– Marknaden är nog främst lite chockad över hur snabbt tullarna blev verklighet. Tullarna ökar osäkerheten i världsekonomin, vilket avspeglas i en minskad riskaptit hos investerarna. Blir tullarna bestående påverkas den globala tillväxten negativt både globalt och i USA samtidigt som inflationen riskerar att ta fart igen. För svensk del påverkas vår exportberoende ekonomi naturligtvis av svagare global tillväxt. Dessutom ökar risken för leveransstörningar. Sen ser investerarna en uppenbar risk att Trump även lanserar tullar mot EU. Mot dessa risker ska ställas att Trump visat att han snabbt kan backa. Kan det här vara förhandlingstaktik likt Colombia? Tullarna behöver inte nödvändigtvis bli så långvariga.
– I spåren av tullarna har dollarn som väntat stärkts då investerare flyr till en säker hamn och ser att USA drabbas mindre av ett upptrappat handelskrig än omvärlden. Dollarn har under måndagen åter handlats över 11,20 kronor efter att ha noterats under 11 kronor så sent som i förra veckan.
Hur ser de aviserade tullarna ut?
– Från den 4 februari inför Trump tullar på 25 procent mot Mexiko och Kanada och 10 procent mot Kina. Ett undantag görs för kanadensiska energiprodukter där tullen blir 10 procent. Samtidigt indikerar Trump ytterligare tullhöjningar om länder svarar med mottullar. Kanada har dock redan svarat med 25-procentiga mottullar på en rad amerikanska varor och Mexiko säger sig förbereda motåtgärder. I USA pågår också en tullutredning med deadline 1 april. Dessa tullar kommer alltså innan utredningen har påvisat eventuella obalanser i handelsflöden eller om några specifika amerikanska industrier behöver skyddas. Tullarna som nu införs är till stor del immigrations- och drogrelaterade, där Trump hänvisar till smuggling av drogen fentanyl.
Som kund hos oss på Carnegie Private Banking får du alltid råd och omvärldsspaningar från våra experter som hjälper dig att ta bättre investeringsbeslut. Utifrån din unika situation bistår vi med råd och expertis för hela din ekonomi. Klicka här för att läsa mer eller bli kund.
Vilka effekter kan tullarna få på ekonomi och inflation?
– De tre länder som påverkas av tullarna står för runt 40 procent av USA:s import. Skjuts kostnaden för tullarna över på hushållen kommer det innebära högre inflation. Samtidigt går cirka 40 procent av USA:s export till dessa länder, men den amerikanska ekonomin är mycket mindre exportberoende. Mexiko däremot är en väldigt exportberoende ekonomi med stort beroende av USA, så om tullarna blir varaktiga går landet tveklöst mot en recession.
– Att räkna på de exakta effekterna är väldigt svårt givet komplexa leveranskedjor. I ett scenario där länder svarar med mottullar ser strateger som räknat på effekterna en trolig negativ effekt på cirka 3 procent för de amerikanska storbolagens vinster. Den amerikanska kärninflationen skulle samtidigt kunna öka med alltifrån 0,2 till 1,0 procentenheter beroende på vem man frågar. BNP-tillväxten i USA väntas dämpas med omkring 0,4 procentenheter.
Rapportperioden fortsätter i veckan, men boksluten hamnar i skuggan av tullarna. Hur kan rapporterna på Stockholmsbörsen summeras hittills?
– För bolagen som Carnegie bevakar har rörelsevinsten hittills kommit in knappt 2 procent bättre än väntat. Den totala omsättningstillväxten var drygt 1 procent medan rörelsevinsten minskade med 1 procent. Efter rapporterna har vinstprognoserna för 2025 skruvats upp med drygt 1 procent i genomsnitt. Så sammantaget har det hittills varit en stabil rapportperiod.
Hur bör investerare agera i detta läge?
– Riskerna och osäkerheten har ökat. Mycket talar för att vi går mot en period med ökad volatilitet där stock picking blir ännu viktigare. Enskilda bolag kan bolag rent av bli vinnare i en miljö med ökade tullar. Dollarn är fortsatt en säker hamn.
Hur skulle Carnegie förvalta ditt kapital?
Få ett portföljförslag hur vi hade byggt upp vår rådgivning
Läs mer här