På valutamarknaden har vi sett stora rörelser den senaste tiden, där dollarn tappar och kronan stärks. Vad driver den utvecklingen?
– Ja, det har varit enorma rörelser på kort tid. Kronan har stärks mot euron till en kurs under 11 kronor och ännu mer mot dollarn ner till cirka 10 kronor. Nu är vi återigen nere i botten av handelsintervallet på 10–11 kronor mot dollarn som gällt sedan 2022. Återstår att se om kronan mer varaktigt lyckas etablera sig under nyckelnivåerna på 10 kronor mot dollarn och 11 kronor med euron.
– En grundfaktor är att euron stärkts mot dollarn, men utöver det har kronan också stärkts mot euron. Dollarn har tappat då tech-sektorn tappat fart. Europa gynnas av finansiella flöden som återvänt, positiva makroöverraskningar och stora satsningar i Tyskland som väcker hopp om att fler länder ska haka på och stimulera. Kronan gynnas av att Riksbanken väntas ligga still framåt medan ECB lär fortsätta sänka. Lägg därtill starka statsfinanser i Sverige och ett troligt uppsving för den inhemska ekonomin i år. Den starkare kronan har fått stor effekt på börsavkastningen, där världsindex räknat i kronor tappat 7,4 procent i år och amerikanska S&P 500-indexet backat 10 procent i kronor. Det kan jämföras med Stockholmsbörsen som avkastat 7,6 procent.
På räntemarknaden ser vi samtidigt en utveckling där långräntorna i USA och Europa rör sig åt olika håll. Hur förklarar du det?
– Den amerikanska tioårsräntan har vänt ner på slutet efter något svagare makrosignaler än väntat och fler förväntade sänkningar från Federal Reserve (Fed) i år. Donald Trump också talat om att det kan göra ont kortsiktigt, att det kan bli en sättning i tillväxten för att på sikt åstadkomma det han vill. Samtidigt har tyska och svenska långräntor vänt upp i spåren av signaler om ökad upplåning för att finansiera försvars- och infrastruktursatsningar. Den typen av satsningar lyfter också tillväxtutsikterna – och då brukar räntorna stiga. Den hastiga tyska omsvängningen från skuldbroms till stimulanser har inneburit den snabbaste ränteuppgången sedan återföreningen.
På hemmaplan fick vi ännu en oväntat hög inflationssiffra i förra veckan. Hur påverkar den Riksbankens agerande framåt?
– I spåren av den höga inflationen i februari har marknadens förväntningar förändrats betydligt. Nu väntas styrräntan förbli oförändrad på 2,25 procent året ut. Konsensusförväntan är nu alltså att Riksbanken i princip sänkt klart. Om inflationen fortsätter överraska på uppsidan lär det snart börja talas om kommande höjningar. Men det beror också på hur stark återhämtning vi får i den svenska ekonomin.
Vad kan vi väntas oss av ECB och Fed framåt?
– ECB sänkte styrräntan i förra veckan och marknaden tror på ytterligare ett par sänkningar i år. I USA har sannolikheten ökat för en räntesänkning under första halvåret, drivet av den svagare makrostatistiken vi sett på slutet. Samtidigt har Fed-chefen Jerome Powell varit ute och kommunicerat att de inte har bråttom att sänka, vilket känns rimligt givet det osäkra läget.
Som kund hos oss på Carnegie Private Banking får du alltid råd och omvärldsspaningar från våra experter som hjälper dig att ta bättre investeringsbeslut. Utifrån din unika situation bistår vi med råd och expertis för hela din ekonomi. Klicka här för att läsa mer eller bli kund.
Amerikanska makrosiffrorna har försvagats på slutet och Trump talar om en potentiell recession. Hur orolig ska man vara?
– Det är en svag underton i den amerikanska statistiken, men vi är långtifrån recessionsnivåer. Fredagens sysselsättningsrapport visade på en fortsatt solid arbetsmarknad. Efter ett par starka månader har vi fått ett par månader med lägre sysselsättningstillväxt. Tremånaderssnittet är dock fortsatt runt 200 000 nya jobb per månad, vilket är en bra nivå. Framåt återstår att se vilka effekter Doges besparingar får och vilka effekter tullosäkerheten får, exempelvis om bolagen blir mer försiktiga med att investera och nyanställa. En sådan utveckling skulle kunna spilla över på konsumenterna och den i USA så viktiga privatkonsumtionen.
Hur bör privata investerare agera i denna stökiga miljö?
– Sedan några veckor tillbaka är vi neutrala i vår allokering mellan de stora tillgångsslagen samt mellan olika regioner. I vissa av våra utländska portföljer överviktar vi Europa och underviktar USA något. Samtidigt ser vi ett bra långsiktigt läge i småbolag och värdeaktier.
Börskommentarer och aktiecase från Carnegie – prenumerera på Veckans Viktigaste.
Hur skulle Carnegie förvalta din förmögenhet?
Låt oss ta fram ett unikt portföljförslag anpassat efter dina individuella preferenser
Läs mer här