Signaler: Fed-chefen Powells budskap när han i veckan frågades ut av kongressen var tydligt: Räntan kan behöva höjas mer än vad de tidigare trott och kanske i steg om 50 punkter igen.
Veckans två jobbsiffror – lediga jobb och sysselsättningen i privat sektor – var återigen starka. Feds konjunkturrapport, Beige Book, bekräftade en ganska bra ekonomisk aktivitet, stram arbetsmarknad och fortsatt inflationstryck.
Förväntningar: Räntemarknaden prisar nu in 70 procents sannolikhet att Fed höjer 50 punkter den 22 mars. De förväntas totalt höja hela 100 punkter till 5,65 procent i september (se röd linje i grafen nedan). Här ser vi ett tydligt skifte från de stabila förväntningarna om en styrräntetopp under 5 procent som vi hade mellan oktober till slutet på januari.
![](https://www.carnegie.se/app/uploads/2023/03/usa-inflation-fed.png)
Förväntningarna på ECB, som har möte redan nästa vecka den 16 mars, har också lyfts. Marknaden ser nu 150 punkters högre ränta, d.v.s ett lyft från dagens 2,50 till 4 procent vid årets slut – med 50 punkters höjning både i mars och maj. Även Riksbanken förväntas höja till 4 procent (från dagens 3 procent) – nästa möte är först den 26 april.
Aktier får konkurrens. Även om en hel del räntehöjningar nu är inprisade innebär det högre ränteläget en motvind för börsen. En likviditetsfond i USA ger 5 procents ränta och en 10-årig statsobligation 4 procent – så aktier har fått konkurrens.
I Sverige är spar- och obligationsräntorna lägre än i USA, men likviditets- och företagsobligationsfonder (investment grade) i Sverige erbjuder nu avkastningsnivåer runt 3,5-4,5 procent.
Portföljer: Vi har övervikt i räntebärande placeringar efter förra årets svaga utveckling. I linje med att ”agera på studs”, som var titeln på vår senaste strategirapport, så har vi efter den senaste tidens uppgång i obligationsräntorna gått från undervikt till neutral durationsvikt i våra ränteportföljer.