I höstas präglades kreditmarknaden av ökad riskvilja bland investerarna. Hur ser läget ut i dag?
– Det är fortsatt en marknad präglad av god riskaptit, vilket avspeglas i fortsatt stora inflöden i företagsobligationsfonder – i januari nästan 2 miljarder kronor. Nu när stora delar av rapportperioden på börsen är passerad, och därmed bolagens black out-period då de inte kan emittera obligationer, ser många ett bra tillfälle att säkra ny finansiering till bra villkor.
– Fjolåret var ett år med stora förfall och så är det även i år. Därför passar många bolag på att refinansiera sig nu när marknaden är bra – i många fall i förtid. Exempelvis passade fastighetsbolaget Heimstaden AB på att refinansiera sig och flytta alla förfall i år och nästa år 3–5 år framåt. Det är en typisk sådan transaktion.
Kan du ge något exempel på hur den goda riskaptiten på marknaden avspeglas?
– En sektor som varit ute i kylan under lång tid är bostadsutvecklarna, men nu anas en ljusning. För första gången på två år har bolag lyckats ge ut nya obligationer, däribland Magnolia och Alm Equity. Investerare som gick långt ut på riskskalan har blivit rikligt belönade. Magnolia-obligationer gick att köpa kring kurs 80 så sent som i december och nu löses de för dryga 100. Det innebär över 25 procents avkastning på bara ett par månader.
Hur ser det ut i andra sektorer?
– Övriga fastighetsbolag har också varit aktiva då spreadarna kommit ner. Många som fick hjälp med bankfinansiering under de svåra åren viktar nu om mot obligationsmarknaden igen för att få en annan finansieringsmix.
– Nischbankerna är också i fokus. Finansinspektionen har ljuset på sektorn och förändrade nyligen regelverket så att inlåning från inlåningsplattformar blir mindre värt för bankernas kapitaltäckning. Nu blir det upp till många bolag att lösa finansieringen på annat vis och uppenbart är att vissa bolag passar på att emittera fler obligationer. Risken är dock att bolagen blir för beroende av obligationsmarknaden och att den inte tar emot dem med öppnar armar när obligationerna ska refinansieras om några år.
– Sen präglas marknaden fortsatt av ett strukturellt underskott på obligationer utanför fastighet och finans. När bolag som Ica och Boliden med flera emitterar obligationer går de åt som smör i solsken. Vissa sådana emissioner på slutet har blivit övertecknade upp till fyra gånger.
Som kund hos oss på Carnegie Private Banking får du alltid råd och omvärldsspaningar från våra experter som hjälper dig att ta bättre investeringsbeslut. Utifrån din unika situation bistår vi med råd och expertis för hela din ekonomi. Klicka här för att läsa mer eller bli kund.
Vilken typ av avkastning kan placerare räkna med inom svenska företagsobligationer?
– Stibor har fallit från över 4 procent till omkring 2,3 procent och ser ut att plana ut när Riksbanken indikerar att de är färdiga med räntesänkningarna. Addera en kreditmarginal kring 2–3 procent om du rör dig i gränslandet mellan investment grade och high yield och avkastningen blir 4–5 procent. Det kanske inte låter så mycket, men betänk att inflationen kommit ner. I reala termer är det en hygglig avkastning.
Trumps tullutspel har skapat viss oro på aktiemarknaden. Hur har det påverkat räntemarknaden?
– Det talas om det på investerarmöten, men syns inte i spreadarna än så länge. Bolag som Dometic och Gränges, som båda kan vara exponerade mot tullar, emitterade nya obligationer hur enkelt som helst.
Hur bör investerare agera i detta marknadsläge?
– Bågen är hyggligt spänd, vilket ökar risken för rekyler. Flödena till företagsobligationsfonder kan vända snabbt och då ska många fonder sälja samtidigt. I sådana lägen är det bra att ha lite torrt krut för att ha möjlighet att agera. Certifikat eller obligationer med kort löptid kan vara bra placeringar under tiden.
Hur skulle Carnegie förvalta ditt kapital?
Få ett portföljförslag hur vi hade byggt upp vår rådgivning
Läs mer här