Stefan Fritzdorf har många strängar på sin lyra. Efter civilekonomexamen arbetade han på bank i två år, bland annat som kreditvärderare, innan han bestämde sig för att sadla om och bli bagare.
Hur kom det sig att civilekonomen blev bagare?
– Jag har alltid älskat att jobba med händerna. Bakgrunden till det var att jag bestämde mig för att ta över ett bageri som ingen ville köpa. När det fattades folk fick jag rycka in och lära mig att bli bagare och det var på så vis som hamnade jag i den svängen, berättar Stefan Fritzdorf.
Klipp till några år senare. Stefan Fritzdorf har lagt kaveln och bagarmössan på hyllan, och istället återvänt till siffrorna. Idag är han vd för Vivels Bageri & Konditori i Stockholm. Därtill har han ett flertal förtroendeuppdrag inom svenskt näringsliv.
Under vårt samtal blir det tydligt att Stefan Fritzdorf verkar ha mer energi och drivkraft än de flesta. Enligt honom själv har han svårt att låta bli att lägga sig i sådant han brinner för. Kanske är det på den vägen han blivit ordförande för Sveriges Bagare och Konditorer, ordförande för Stockholms Hantverkarförening och styrelseledamot för bransch- och arbetsgivarorganisationen Livsmedelsföretagen.
“I en förening behöver man sänka riskerna, vara mycket försiktigare och se till att bevara medlemmarnas pengar”
En viktig investeringslärdom
Stefan Fritzdorfs intresse för att placera pengar väcktes tidigt, och han började investera i aktier redan som 14-åring. Många kan nog känna igen sig i att ha valt att satsa på en aktie som sett lovande ut i hopp om att kamma hem storvinsten, men istället fått uppleva ett platt fall. För Stefan Fritzdorf var denna aktie Nokia, där han missade chansen att sälja av i tid.
– Hade jag bara varit smartare då, hade jag kanske inte behövt göra ett enda handtag i hela mitt liv. Men tyvärr följde jag med både på vägen upp och på vägen ned. Idag har jag lärt mig av det misstaget. Jag har sedan fört mina lärdomar och mitt intresse vidare till mina barn. Som tur är har de kommit in i en börstrend som varit ganska gynnsam, och förra våren förstod de nästan inte ens att de förlorade något på sina konton innan det hade vänt uppåt igen.
Idag har Stefan Fritzdorf lärt sig av missen och har en stor privat aktieportfölj. Han har även fått förtroendet att förvalta ekonomin för många av de föreningar han är involverad i, bland annat Stockholms Hantverksförening.
Vad är viktigt att tänka på när man företräder en förenings kapital?
– Det är främst riskbilden som är den stora skillnaden. Privat kan man välja själv hur mycket man vill höja riskerna. I en förening behöver man sänka riskerna, vara mycket försiktigare, och se till att bevara medlemmarnas pengar. Man måste också kunna vara pedagogisk och kunna förklara valen man gör. Jag väljer placeringar som är positiva för framtiden ur en hållbarhetssynpunkt och jobbar med förvaltare som ger entreprenörer en chans, skapar arbetstillfällen och driver på utvecklingen av nya bolag.
Om vi tar exemplet med Stockholms Hantverksförening har föreningen en placeringspolicy som liknar många andras, där investeringarna placeras utifrån etiska, sociala eller ekologiska kriterier. Vidare tar föreningen hjälp av tre placerare som har ett diskretionärt upplägg.
– Vi får inte investera i spel, pornografi, vapen, sprit eller snus med en femprocentsgräns, som placerarna i möjligaste mån ska förhålla sig till. Vi har sedan valt tre placerare med lite olika inriktningar. Alla har ett i stort sett diskretionärt upplägg, men vi har berättat hur vi vill att fördelningen ska se ut mellan aktier, fonder, obligationer, private equity och fastigheter. Med andra ord får placerarna göra som de vill inom ett visst mandat och procentspann. Sedan lägger vi oss inte i exakt vilka fonder de använder eller vilka obligationer de köper.
Vad söker ni hos en kapitalförvaltare?
– Det allra viktigaste är att de gör ett bra jobb, det vill säga att de kan ge mig en avkastning på mitt kapital. Men för att komma dit tycker jag att det krävs en bra relation och en respekt för kunden. Det kan vara att placeraren kommer till kunden kanske en gång om året och presenterar vad man gör lättöverskådligt och förståeligt. Det är lätt att man blir lite väl nördig när man sysslar med finans och missar att måla upp en tydlig bild för kunden av hur världsmarknaden ser ut och vilka trender som finns på ett lättbegripligt sätt. Det finns några som klarar det riktigt bra, och det är väl kanske det som jag anser är skillnaden mellan en bra och en mindre bra kapitalförvaltare.
Stefan Fritzdorf har en god relation till Carnegie Private Banking, och investmentbanken har funnits närvarande inom nästintill alla olika föreningsuppdrag som han har haft.
– Jag har en väldigt bra bild av Carnegie och tycker att framtoningen alltid varit väldigt professionell i alla de olika delarna.
När det gäller den privata portföljen är det möjligt att ha en högre riskbild än inom en förening, förklarar Stefan Fritzdorf och delar med sig om hur han ser på sitt eget sparande.
– Har man en längre horisont på 10-20 år kan man också kosta på sig att ta en högre risk men behöver tåla ta lite stryk lite då och då. Om man inte behöver ta ut de pengarna i närtid blir också den eventuella avkastningen högre och man kan därmed tjäna mer. Jag investerar gärna i branscher som är framåtlutade med miljötänk, exempelvis entreprenörer som vågar satsa på sådant som elbilar.
Finns det något finansbranschen kan lära sig av hantverksbranschen och vice versa?
– Inom hantverksbranschen kan vi lära oss att bli bättre på att presentera saker på ett proffsigt sätt genom att förklara och visualisera med snygga presentationer och mätningar. Småhantverkare sitter ofta på sin kammare och ingen vet vad de gör, trots att de sitter på fantastiska kreationer. Det handlar också om att våga ta betalt och motivera varför det kostar mer.
Vad finansbranschen i sin tur kan lära av hantverksbranschen är en gnutta ödmjukhet, respekt och förståelse, anser Stefan Fritzdorf.
– De pengar man placerar kommer väldigt ofta från människor som har slitit hårt och lagt ner ett stort arbete som man måste ha stor respekt för. Om vi tar Stockholms Hantverksförening som exempel, har vi funnits i över 170 år. Det är många duktiga människor före oss som har jobbat på, sparat och gnetat och det kan man inte försumma. Det är inte bara summor på en powerpoint, för hantverkaren är varje summa otroligt betydelsefull.