Som obegränsat skattskyldig beskattas du i Sverige för samtliga dina inkomster, medan du som begränsat skattskyldig enbart beskattas för inkomster hänförliga till Sverige. Du kan anses vara obegränsat skattskyldig på tre grunder: bosättning, väsentlig anknytning eller stadigvarande vistelse.
Nytt förslag från Skatteverket
I slutet av november i fjol lämnade Skatteverket ett förslag om att införa en legaldefinition på stadigvarande vistelse i inkomstskattelagen. Förslaget innebär att uttrycket ska definieras som en vistelse som omfattar mer än 160 vistelsedagar i Sverige under ett kalenderår. En vistelse om 120 vistelsedagar eller mer under två kalenderår i rad föreslås också inbegripas i definitionen. Med vistelsedagar avses dagar då vistelsen är förenad med dygnsvila. Enligt den föreslagna definitionen är det således endast faktiska vistelsedagar som räknas med, varför avbrott i vistelsen inte torde betraktas som vistelsedagar.
Den föreslagna definitionen skulle bidra till en ökad förutsebarhet för individer bosatta utomlands, men det återstår att se om förslaget realiseras. Genomförs förslaget väntas reglerna träda i kraft i januari 2025.
Praxis ger vägledning
I nuläget anses en individ som stadigvarande vistas i Sverige anses vara obegränsat skattskyldig i Sverige. Vägledning för hur stadigvarande vistelse ska tolkas finns emellertid inte i lagtext och endast i begränsad mån i förarbetena. Uttrycket har dock behandlats tämligen rikligt i praxis och ur denna kan utläsas vissa, om än fluktuerande, riktlinjer.
En person som vistas i Sverige under en period om fem sammanhängande månader anses i princip alltid vistas stadigvarande. Vid en sammanhängande vistelse om tre till fyra månader blir bedömningen mer komplex.
Högsta förvaltningsdomstolen har i ett rättsfall från 2019 uttalat att en sammanhängande vistelse om tre till fyra månader inte nödvändigtvis anses vara stadigvarande. I en sådan situation blir avgörande i vilken omfattning och med vilken regelbundenhet personen i övrigt tillbringar i Sverige.
Exempelvis har en vistelse om tre sammanhängande månader i Sverige i kombination med ytterligare totalt fem veckor inte ansetts som stadigvarande, medan en sammanhängande vistelse om fyra månader i kombination med ytterligare totalt tre veckor ansetts som stadigvarande. Det bör även noteras att kortare avbrott i Sverige-vistelsen i regel inte medför att vistelsen skatterättsligt bryts, varmed sådana avbrott i regel saknar betydelse för huruvida personen ska anses vistas stadigvarande eller ej.
Bedömningen av stadigvarande vistelse kan inte göras med precision. Det saknas konkreta riktlinjer för i hur hög grad en utomlands bosatt kan vistas i Sverige utan att det utlöser omfattande skattekonsekvenser. För enskilda riskerar reglerna att skapa en osäkerhet kring hur eventuella besök till Sverige bör planeras samt om dessa besök kommer att medföra skatteeffekter. Reglernas komplexitet accentueras av det faktum att kortare avbrott i en Sverige-vistelse saknar betydelse för bedömningen.
Oförutsägbarhet ger negativa effekter
En utomlands bosatt som vistas Sverige under en månad och därefter arbetar i sitt hemland under en månads tid för att sedermera återvända till Sverige två månader kan, åtminstone teoretiskt sett, anses ha vistats i Sverige under fyra månader. Men det går inte med säkerhet att säga att så är fallet, vilket illustrerar problematiken. Risken med en så oförutsägbar ordning är att utomlands bosatta avhåller sig från att besöka Sverige, vilket inte bör ha varit avsikten med regleringen vid dess tillkomst. Skatteverkets nya förslag kan bidra till ökad klarhet i frågan från 2025.
Är du en privat investerare eller entreprenör som behöver hjälp inför din hemflytt? Kontakta din rådgivare eller någon av Carnegie Private Bankings skattejurister för att boka in ett möte.