Hur summerar du förra börsveckan?
– Det var ännu en vecka där räntorna fortsatte att ticka uppåt och där börsen fortsatte ner. S&P 500 backade med 3 procent. Nedgången leddes av MAG7-bolagen i techsektorn som föll med nästan 8 procent. På makrosidan var flödet tunt, men de signaler vi fick visar ändå att världsekonomin tuffar på. Såväl den amerikanska detaljhandelsstatistiken som den kinesiska BNP-statistiken var bra. Dessutom rapporterades solida exportsiffror från Sydkorea, vilket brukar vara en bra temperaturmätare på världsekonomin.
Vad säger du om starten på svenska rapportsäsongen?
– Den svenska rapportsäsongen har fått en bra start, vilket också avspeglades i att Stockholmsbörsen höll emot väl i förra veckan. Det som framförallt sticker ut är marginalerna som överraskat på uppsidan. Medianbolaget har slagit vinstförväntningarna med 5 procent och helårsprognosen för 2024 har justerats upp med i genomsnitt 3 procent efter rapporterna. Det bör dock tilläggas att en del av prognoshöjningarna är kopplade till den svaga kronan.
Vad riktar du blicken mot i veckan?
– Den här veckan blir det ordentlig fart på rapportsäsongen när hela 178 av S&P 500-bolagen rapporterar, däribland fyra av MAG7-bolagen: Tesla på tisdag, Meta på onsdag, samt Microsoft och Alphabet på torsdag. Det är också en tung rapportvecka i Sverige med rapporter från bland annat Sandvik, Epiroc, SEB, Handelsbanken, Essity och Atlas Copco.
Och på makrosidan?
– Riksbankschefen Erik Thedéen håller ett tal på tisdag kväll. På slutet har ledamöterna inte betonat den svaga kronan i sina tal, vilket förklarar varför marknaden räknar med att Riksbanken kommer sänka räntan redan i maj med 75 procents sannolikhet. Skulle Thedéen säga något annat skulle läget kunna förändras. På torsdag får vi också den månatliga barometern från Konjunkturinstitutet. Hushållen och detaljhandelsbolagen som tidigare varit väldigt deppiga har en tid visat allt mindre pessimism – det blir intressant att se om den trenden består. Veckan avslutas med en av Federal Reserves favoritsiffror, core PCE-inflationen. Den blir högintressant efter tre månader med oväntat stora ökningar för amerikanska konsumentprisindex.
Vilka frågor får du från privata investerare?
– Många frågar om de amerikanska statsfinanserna, bland annat efter att internationella valutafonden IMF varit ute och varnat för att de stora amerikanska budgetunderskotten utgör en betydande risk för världsekonomin.
Hur ser du på det?
– Det IMF lyfter fram är ett orosmoln, men det är inget nytt. De nämner även andra länder med svaga statsfinanser som Kina, Storbritannien och Italien. I ett historiskt perspektiv är underskotten i USA ovanligt stora givet hur stark arbetsmarknaden är. Trendbrottet inleddes redan 2016 när Donald Trump var president och sjösatte stora skattesänkningar. Sen kom pandemin som möttes av betydande finanspolitiska stimulanser. Och därefter har Bidens lanserat nya satsningar.
Som kund hos oss på Carnegie Private Banking får du alltid råd och omvärldsspaningar från våra experter som hjälper dig att ta bättre investeringsbeslut. Utifrån din unika situation bistår vi med råd och expertis för hela din ekonomi. Klicka här för att läsa mer eller bli kund.
Vad kan vi vänta oss för utveckling framåt?
– Det finns ingen presidentkandidat som planerar att åtgärda detta. Båda vill fortsätta stimulera, men på olika sätt. Trump vill permanenta skattesänkningar, medan Biden vill fokusera på gröna investeringar och sociala satsningar. Framförallt lär det bli svårare för Trump att vid en eventuell valseger i höst bli en positiv börsfaktor. Det finns helt enkelt inte så mycket utrymme för ytterligare stimulanser.
Vad är risken för de finansiella marknaderna?
– Om det skulle bli fokus på detta på de finansiella marknaden skulle effekten sannolikt bli högre obligationsräntor, att det blir dyrare för den amerikanska staten att finansiera sig. Alternativt får vi en svagare dollar. Den stora risken är om amerikanerna inte gjort något åt detta innan nästa lågkonjunktur. Då det kan bli ett problem på allvar. Men nu är det den starka konjunkturen och den seglivade inflationen som fått räntorna att klättra.
– Det ska också noteras att USA:s ekonomi genom historien visat högre och mer flexibel tillväxtkraft än Europa. Därför har USA:s statsfinanser sällan varit i fokus. Dollarn är ofta en säker hamn i orostider och börsen utvecklas ofta starkt. Den generösa finanspolitiken har lyft både konjunkturen och bolagens vinstutsikter. Fokus ligger nu snarast på om vinsterna kan leda till fortsatt börsoptimism.