Strax före jul lanserade finansminister Elisabeth Svantesson ett förslag om sänkt ISK-skatt till nästa höstbudget, ett första steg mot sänkt skatt för alla småsparare. Det remitterade förslaget är en del av Tidöavtalet och innebär att personer som har ett ISK, en kapitalförsäkring eller ett avtal om sparande i en PEPP-produkt inte behöver betala skatt upp till 300 000 kronor.
ISK infördes 2012 som ett schablonbeskattat sparande. Sparandeformen har dels förenklat för de skattskyldiga, dels undanröjt de inlåsningseffekter som finns inom den vanliga kapitalbeskattningen.
Skattesänkningen som regeringen föreslagit motsvarar upp till 3 150 kronor per år. Sammantaget berör förslaget omkring 3,5 miljoner sparare. Tre av fyra av dessa sparare skulle med förslaget helt undantas från beskattning av sitt ISK-sparande.
Den sänkta ISK-skatten ska också ses i ljuset av att den förra regeringen vid två tillfällen aktivt höjt skatten på ISK. Skatten på ISK för 2024 blir 1,086 procent, en uppgång från 0,882 procent under 2023 och 0,375 procent under 2022.
Enligt Sara Zad, skattejurist på Carnegie Private Banking, kommer regeringens förslag framför allt att hjälpa unga människor att ta det första klivet för att kunna börja spara till en första lägenhet, till pensionen, till barnen eller till en buffert för framtiden.
– Min uppfattning är att många vill börja investera och spara, inte minst unga kvinnor. Det förefaller sig tämligen naturligt att en ekonomisk jämställdhet ger oss en solid grund för jämställda relationer, säger Sara Zad.
Finansdepartementets förslag om skattefri grundnivå omfattar även sparande i kapitalförsäkring. Sparare bör dock ha i åtanke att utgiftsräntor kan kvittas mot schablonintäkt på ISK, men inte i kapitalförsäkringar, eftersom avkastningsskatten betalas direkt av försäkringsbolaget och inte finns med i den svenska deklarationen. Det högre ränteläget och den fulla avdragsrätten talar enligt Sara Zad för ISK.
En uppsida med att spara i en kapitalförsäkring kontra ISK är att 101 procent av försäkringens värde betalas ut vid ägarens dödsfall. Samtidigt finns en försäkringskostnad att ta hänsyn till. Det finns även ett anonymitetsperspektiv med placeringar i en svensk kapitalförsäkring. Schablonintäkt på ISK syns på barnens inkomstdeklarationer och taxeras, medan avkastningsskatten betalas av försäkringsbolaget och syns inte i den årliga taxeringen. För många föräldrar är just denna aspekt en viktig parameter vid val av sparandeform, enligt Sara Zad.
– Det är dock relativt ovanligt att starta en kapitalförsäkring med barnet som ägare. Vanligare är att försäkringen ägs av föräldern med barnet som förmånstagare, säger Sara Zad.
För familjer som sparar till sina barn skapar förslaget ytterligare ett incitament att placera barnens sparande på ett ISK.
– Det blir extra gynnsamt att sprida ut familjens kapital genom att starta varsitt ISK-sparande för barnen och därmed nyttja flera avdrag inom familjen, säger Emma Forsberg, familjerättsjurist hos Carnegie Private Banking.
För föräldrar som sparar till sina barn är det också viktigt att hålla koll på en beloppsgräns. Skulle tillgångarna överstiga åtta prisbasbelopp (458 400 kr för år 2024) kan det krävas samtycke från en överförmyndare, till exempel för att investera i aktier på ett ISK.
– Men så länge barnets tillgångar understiger åtta prisbasbelopp är det barnets förmyndare som fritt förvaltar sparandet och väljer sparform och placeringar utifrån vad som är bäst för barnet, säger Emma Forsberg.
De nya bestämmelserna föreslås träda i kraft den 1 januari 2025.