Vad säger du om förra veckans makroskörd?
– Sammantaget bjöds vi på flera signaler som stödjer vårt mjuklandningsscenario, vilket är positivt för börsen. Amerikanska BNP-tillväxten under fjärde kvartalet var stark vid 3,3 procent, drivet av god privatkonsumtion och ett litet bidrag från lager. Samtidigt fortsatte PCE-inflationen i USA att falla. Och i Europa syns gröna skott som att bankerna blivit mindre restriktiva i sin utlåning.
Vilka risker ser du kortsiktigt?
– Oljepriset steg med 6 procent i förra veckan på ökad oro kring situationen i Mellanöstern. Även vissa fraktrater har stigit markant. Om vi får se en eskalering och fortsatta prisuppgångar finns en risk att marknaden blir orolig över effekter på inflationen. Hamnproblemen är dock inte lika stora som under pandemin och många företag är mer förberedda denna gång med alternativa leveransvägar.
Vad säger du om morgonens svenska detaljhandelssiffra?
– Som väntat föll den svenska detaljhandelsförsäljningen i december. Fallet på 2,2 procent i årstakt var dock inte lika brant som tidigare och ser ut att följa konsumentförtroendet som vänt upp från låga nivåer. På tisdag får vi ny indikation kring hushållens syn på framtiden i KI:s konjunkturbarometer. Det blir intressant att se om de räntesänkningar som prisats in på marknaden gjort de högbelånade svenska hushållen mer optimistiska om framtiden.
Amerikanska Federal Reserve (Fed) kommer med räntebesked på onsdag. Vad kan vi vänta oss?
– Allt talar för att Fed lämnar räntan oförändrad. Marknadens förväntningar indikerar att det är 50/50 att Fed sänker räntan i mars. En viktig fråga är i vilken grad Fed fokuserar på inflationen respektive tillväxten. Utifrån inflationsdata skulle de kunna sänka redan på mötet den 20 mars. Deras favoritmått PCE visade i fredags på en årstakt kring inflationsmålet om sexmånaderstakten räknas om till årstakt. Samtidigt kan den fortsatt höga tillväxten och den starka arbetsmarknaden medföra att Fed inte har bråttom att sänka.
ISM:s inköpschefsindex för amerikanska industrin är en viktig indikator. Hur ser det ut inför veckans siffra?
– Marknaden blev lite skrämda när ett par regionala undersökningar visade på väldigt stora tapp. Exempel föll Empire State för New York-regionen till -43,7 – en nivå som aldrig setts utanför en recession. Lugnande är att samma negativa tendens inte synts i flera andra regionala barometrar. Men osäkerheten är ovanligt stor inför torsdagens ISM-siffra.
– Det historiska mönstret har varit att när ISM faller under 45 får vi en lågkonjunktur med vinstfall. Ofta har riktigt låga ISM-nivåer varit bra köplägen på börsen eftersom oron varit stor. När USA-börserna nu i stället handlas på rekordnivåer är frågan om det sambandet fortfarande håller om ISM skulle falla under 45. Den nyare industribarometern för USA som publicerades förra veckan steg till runt 50 vilket ger tillförsikt.
Som kund hos oss på Carnegie Private Banking får du alltid råd och omvärldsspaningar från våra experter som hjälper dig att ta bättre investeringsbeslut. Utifrån din unika situation bistår vi med råd och expertis för hela din ekonomi. Klicka här för att läsa mer eller bli kund.
Svaghetstecknen från Kina duggar tätt. Ser du några ljusglimtar?
– Tillväxttakten är bara kring 4 procent, vilket är lågt för att vara Kina. Samtidigt faller priserna vilket innebär deflation. Konsumentförtroendet är också nere på rekordlåga nivåer. Åtgärder som exempelvis sänkta kapitalkrav för bankerna kan signalera att det kommer fler penningpolitiska lättnader vilket vore positivt. De satsar också stort på att bromsa börsfallet bland annat genom att begränsa möjligheterna till blankning, men de stora stimulanserna till hushållen låter vänta på sig.
Vilka effekter får svagheten i Kina?
– En effekt är att Kina riskerar att sitta med ett stort överutbud inom flera sektorer som de sedan exporterar. Inom elbilar har Kina snabbt byggt upp en stark position och den konkurrensen/prispressen slår nu hårt mot exempelvis de tyska biltillverkarna.
Riksbanken har premiär med sitt första ”mellanmöte” i veckan. Vad innebär det?
– Historiskt har Riksbanken haft färre räntemöten än ECB och Fed, men från och med i år har de utökat med fler möten. Dessa nya ”mellanmöten” skiljer sig från vanliga möten genom att Riksbanken inte kommer med nya prognoser eller någon ny räntebana. Möten utan uppdaterade prognoser för ekonomi och räntebana följer samma mönster som hos ECB och Fed, men gör att fokus i hög grad hamnar på uttalanden och presskonferensen.
Och hur ser förväntningarna ut inför räntebeskedet?
– Allt talar för att Riksbanken lämnar styrräntan oförändrad. De flesta bedömer att Riksbanken fortsätter att följa ECB, vilket den gjort hela tiden under Erik Thedéen. En faktor som kan förändra det är möjligen att pressen uppåt på lönerna är betydligt lägre i Sverige än i Europa. Det ger Riksbanken möjlighet att sänka före ECB. Frågan är dock hur bekymrade de är över risken att detta skulle tynga kronan.
Skräddarsydd kapitalförvaltning
Få ett portföljförslag med utvalda aktier och investeringar
Läs mer här