Ingves har vaknat – och agerat
Vad innebär det? Efter 8 år av nollränta har Sverige nu positiv styrränta för första gången sedan 2014. Ingves hade efter påskhelgen, via en stor intervju i Dagens Industri, signalerat att en stramare penningpolitik var nära förstående. Så marknaden blev inte totalt överraskad även om många trott att en höjning vid juni-mötet var mer sannolikt. Så vad beslutades och vad indikerade de vid dagens möte?
- Riksbankens räntebana pekar på höjningar upp emot 2 procent de kommande 3 åren och att räntan ligger på 1,20 procent våren 2023 och 1,60 procent våren 2024. Marknaden hade prisat in närmare 2,25 procent om 2 år före dagens beslut, nu prisar den in en något högre nivå. Riksbanken bedöms alltså fortsätta jaga marknaden.
- De slutar köpa statsskuldväxlar
- De börjar krympa balansräkningen under andra halvåret – d.v.s inleder QT (quantitive tightening). De kommer fortsätta att köpa obligationer för 37 miljarder under andra halvåret för att ersätta obligationer som förfaller på balansräkningen – detta belopp är hälften så stort som köpen under första halvåret i år.
Riksbanken bekräftar att inflationsuppgången är bred – inte bara energipriser stiger utan också priser på varor, livsmedel och tjänster stiger ovanligt snabbt. Inflationen bedöms vara hög ännu en tid och komma ner till målet om 2 procent först under 2024.
Riksbanken vet att de inte kan påverka globala inflationskrafter som dyrare råvaror och fraktpriser. Men de är oroliga för att inflationen biter sig fast i inflationsförväntningarna och därmed i den inhemska pris- och lönebildningen. De är beredda att höja räntan i snabbare takt om det behövs.
BNP-tillväxten bedöms vara starkare än trend 2022 på 2,8 procent – därefter faller tillväxten till den långsiktigt normala om endast 1,5 procent. De ser ingen tydlig arbetsmarknadsförbättring framåt utan en arbetslöshet som ligger kvar runt 7,5 procent.
Vilken är vår bedömning? Bra att Riksbanken äntligen vaknat även om det kan ge ökad ränteoro för hushållen. Så sent som i februari trodde de på en räntehöjning först mot slutet av 2024. Inflationen har redan nått 6 procent – nivåer som vi inte sett sedan början av 1990-talet då kronan devalverades. Utan energipriserna är inflationstakten nu 4 procent – d.v.s dubbla inflationsmålet.
Riksbanken kan behöva höja mer och snabbare än de planerar – om inflationsförväntningarna förblir höga och arbetslösheten faller mer, vilket redan nuvarande varseltrender indikerar. Marknaden prisar in 3 höjningar om 25 punkter till 1 procent vid årets slut. Avgörande för förväntningarna och penningpolitiken 2023 blir om löneökningar accelererar i avtalsrundan våren 2023.
Svenska obligationsräntor steg ytterligare några punkter idag vilket gynnar vår undervikt mot duration (statsobligationer) i våra ränteportföljer.
Stramare penningpolitik och Riksbankens nya scenario ger stöd till kronan som steg runt 1 procent mot euron på dagens beslut. Den generella riskmiljön påverkar SEK, men Riksbanken stramar åt mer och tidigare än ECB som väntas agera först i juli och de har ju fortfarande minusränta.