Vad har hänt?
Svenska inflationen steg i februari till den högsta nivån sedan början av 90-talet – då inflationen sköt i höjden efter att kronan hade devalverats november 1992 (se grafen nedan).
Vad har hänt? Svenska inflationen steg i februari till den högsta nivån sedan början av 90-talet – då inflationen sköt i höjden efter att kronan hade devalverats november 1992 (se grafen ovan).
Hur oroande är inflationsuppgången? Den är bred och urholkar hushållens köpkraft. Inflationen ligger nu på 4,5 procent och om energipriserna exkluderas på 3,5 procent – klart över Riksbankens mål om 2 procent.
Elpriserna var lägre i februari än i januari vilket dämpade inflationen med 0,3 procent men månadsuppgången var ändå nästan 1 procent. Många varor och tjänster stiger i pris.
Riksbanken får allt svårare att se inflationsuppgången som något positivt och de höga nivåerna som övergående. Den geopolitiska situationen förvärrar dessutom inflationsriskerna genom högre energi- men även livsmedelspriser samt mer leveransstörningar. Kinas covid-relaterade nedstängningar av 17,5 miljoner invånare i Shenzhen kan också få förbättringen i leveransutmaningarna som var på väg att komma av sig.
Vad är vår bedömning? Sannolikheten att Riksbanken höjer räntan redan i år har ökat. Ingves har dock inte sträckt sig längre än till att det är rimligt att räntehöjningarna nu kommer tidigare än 2024.
Som vi sagt tidigare så är inflationen i Europa högre och arbetslösheten lägre än i Sverige. Vår styrränta är redan på noll medan ECB:s är -0,5 procent. Så Riksbanken har mindre bråttom än ECB att höja.
Men vid sitt möte förra veckan överraskade ECB marknaden då de annonserade ett snabbare slut på stimulanserna – i slutet av andra kvartalet eller början av tredje kvartalet. De sänkte tillväxtprognosen endast marginellt och pratade mest om inflationen. De förefaller vilja ha flexibilitet att agera med stramare penningpolitik redan till hösten. Obligationsräntorna i Sverige har på kort tid (i mars) stigit med hela 50 punkter i Sverige.
Centralbanker har fokus på att bekämpa inflationen och deras händer är bakbundna när det gäller att stimulera mer om konjunkturen dämpas. Det måste politiker och finanspolitiken göra – vilket dock i viss mån redan sker både i Sverige till (försvar och stöd till hushållen för att mildra effekten av de högre el- och drivmedelspriserna) och i Europa (satsningar på försvar och förnybar elproduktion).
Prata med din rådgivare för rekommenderade investeringar.
