Vad är skillnaden mellan teknisk analys, som undertecknad ägnar sig åt, och fundamental analys? Jo, ungefär följande:
- I den tekniska analysen (TA) används så kallade intramarketdata för att analysera en prisrörelse. Vid analys av OMXS30-index används pris- och volymdata över OMXS30. Utifrån denna dataserie görs sedan en bedömning av den kommandeprisutvecklingen.
- I den fundamentala analysen (FA) används extramarketdata för att analysera en finansiell tillgång. Utvecklingen för till exempel Stockholmsbörsen prognostiseras med hjälp av exogena (yttre) data, såsom räntor, BNP, aggregerad vinstutveckling, arbetslöshet och liknande. Utifrån prognoser för dessa exogena data görs en bedömning av framtiden för börsen.
Den fundamentala ansatsen innebär ett implicit antagande om att det finns en korrelation mellan de exogena data som används vid bedömningen, och utvecklingen för den finansiella tillgång som analyseras. Det betyder samtidigt att risken för felkällor är större: dels kan prognosen på extramarketdata vara felaktig, dels kan korrelationen vara satt ur spel. Exemplet nedan belyser detta.
Vid ett tillfälle kunde man läsa i en storbanks strategirapport att bankens analytiker räknade med att bolagsvinsterna skulle öka med 20 procent nästkommande år (analys av extramarketdata). Därför antogs att även börsen skulle stiga nästa år – man förutsatte alltså att stigande bolagsvinster var korrelerade med en stigande börs.
I den fundamentala ansatsen kan vi ha rätt i vår prognos att vinsterna ska stiga med 20 procent, men fel i att det skulle finnas någon korrelation just då. Ibland går börs och vinstutveckling åt olika håll: Under två år, 1973 till 1974, föll Dow Jones med nästan 40 procent samtidigt som vinsterna steg med 38 procent. Här har den tekniska analysen en fördel med mindre utrymme för felkällor.
Om du gör en fundamental analys av en aktie och kommer fram till att kassaflödesanalysen indikerar en riktkurs X procent över nuvarande aktiekurs, så gör du:
- en prognos över det framtida kassaflödet, och
- ett antagande om att det finns en korrelation mellan värdet av de diskonterade kassaflödena och aktiekursen.
En akademisk studie analyserades historiska kassaflöden. I efterhand, med hjälp av faktiska kassaflöden, försökte forskarna prognostisera kursutvecklingen för aktierna i fråga. Eftersom analysen gjordes på kända data eliminerades således problemet med felaktiga prognoser. Trots detta visade studien att sambandet mellan kassaflöde och kursutveckling var riktigt svagt.
De flesta analytiker och experter anser att det är fundamentala variabler som styr utvecklingen för en aktie. På lång sikt kan det mycket väl vara så, men icke nödvändigtvis på kort och medellång sikt, där aktier handlas mer på psykologi och inte på fundamental verklighet.
Att förstå hur prissättningen på börsen fungerar – eller snarare inte fungerar – är A och O för placerare. Den som förlitar sig på akademiskt tillrättalagda linjära modeller kommer att sakna den edge som krävs för att lyckas i sin handel.
Denna krönika är från sommarens nummer av Carnegie Private Bankings magasin Insikt. Läs hela Insikt här.
