I skrivande stund är vi mitt i coronakrisen – den mest dramatiska och djupgående krisen på finansmarknaden i mannaminne. Som så ofta har vi fått lära oss att finansiella oväder gärna blåser upp vid helt oväntade kompassriktningar. För varje större kris ökar vindhastigheten kraftigt. Väldigt få hinner agera innan portföljen kraftigt reducerats.
Investeraren vet alltså att nästa ekonomiska kris kan dyka upp plötsligt, från ett helt otippat håll och utvecklas mycket snabbare än man hinner agera. Vad kan vi då göra under tiden? Åtminstone två saker – sprida risken och rebalansera portföljen.
Principen riskspridning är helig på Carnegie Private Banking , där vi varje dag strävar efter att skapa mervärde i våra kunders portföljer. Nu hävdar du kanske att med för många värdepapper i portföljen blir kapitalet ofokuserat och avkastningen begränsad. Det är här det svåra börjar – utmaningen är inte att sprida risken, utmaningen är att sprida risken och skapa en god avkastning. Modern portföljteori går ut på att löpande omfördela olika tillgångsslag för att maximera den förväntade avkastningen i en portfölj i förhållande till dess risk.
Numera har inte bara superinvesterarna tillgång till kunskap och möjlighet att skapa en portfölj som inspireras av den så kallade Yale-modellen. Stiftelsen Yale Endowment, med 30 miljarder dollar i tillgångar 2019, står för en stor del av finansieringen av det världsberömda amerikanska lärosätet och det är därför av yttersta vikt att stiftelsen kan generera en god och stabil avkastning varje år. Redan på 1980-talet utvecklades en portföljmodell med även andra tillgångar än aktier och obligationer. Denna har rönt stora framgångar och levererat en årsavkastning på drygt 11 procent i snitt per år de senaste 20 åren fram till den 30 juni 2019, att jämföra med drygt 6 procent för aktier och knappt 5 procent för ob er samma period.
Låt därför din portfölj innehålla flera tillgångsslag, med svenska och utländska aktier och räntebärande värdepapper fördelade på olika sektorer. Sprid därefter risken ytterligare med så kallade alternativa investeringar som råvaror, fastigheter och onoterade aktier. Fonder kan vara ett effektivt sätt att ta exponering geografiskt eller mot olika branscher, och vi menar att såväl aktiva fonder som indexfonder har sin plats i portföljen.
”Sitt still i båten” är en vanlig handlingsmaxim när marknaderna är oroliga. Men om vågorna går höga kan det vara lämpligt att kryssa mellan skären, att rebalansera portföljen. Man återställer exempelvis andelen aktier i portföljen efter att tillgångsslaget ökat eller minskat i andel. Per automatik säljer man tillgångsslag när de är ”dyra” och köper dem när de är ”billiga”.
Vi har haft en hög aktivitetsnivå i vår förvaltning detta mycket turbulenta börsår. Under mars minskade börsfallet vår aktieexponering märkbart. Vi valde då att i två omgångar rebalansera våra portföljer genom att öka aktievikten igen på bekostnad av ränteplaceringar. Med facit i hand ett klokt beslut. Uppviktningarna ledde i kombination med en stigande börs under april till att vår aktieexponering åter blev väl stor. Vi bestämde oss därför i maj för en ny rebalansering genom att ta hem en del av vinsten från rekylen. Dessa portföljaktiviteter har resulterat i ett positivt bidrag hittills i år.
Rebalanseringen ska slutligen kombineras med allokeringen, alltså den aktiva förändringen av portföljens tillgångsslag till följd av en ändrad marknadsbedömning.
Låt din portfölj få den omvårdnad den förtjänar, inte bara i avvaktan på nästa kris, utan även vid normala förhållanden.
Göran Titze, kontorschef Malmö