Hur är utsikterna inför Riksbankens räntebesked i nästa vecka?
– Marknaden prisar in en höjning på 25 punkter vid nästa möte, men vår bild är att risken för en höjning på 50 punkter ökat.
Vad talar för en dubbelhöjning?
– Framförallt att kärninflationen i Sverige föll mindre än väntat i maj, med en årstakt som är kvar på över 8 procent. Exklusive effekter från stigande bolåneräntor och energipriser var ökningstakten i maj höga 0,7 procent – och då föll matpriserna. Lyfter inflationen gör i hög grad prisuppgångar på upplevelser: hotell, restaurang och konsumtion av tjänster. Lägg därtill att den rekordsvaga kronan ger dyrare import. Slutligen är det viktigt att påminna om att Riksbanken har färre möten än Fed och ECB, vilket också kan öka risken för en större höjning. Det som talar emot en dubbelhöjning är oron i fastighetssektorn.
Vilka effekter skulle en dubbelhöjning få?
– Kronan borde stärkas via ökad ränteskillnad mot ECB och ökad trovärdighet i inflationsbekämpningen. En dubbelhöjning vore negativt för den pressade fastighetssektorn eftersom det ökar finansieringsoron. Hushållens spirande optimism skulle också få sig en törn, med troliga effekter på konsumtionen.
Hur ser Riksbanken på problemen i fastighetssektorn?
– I sin finansiella stabilitetsrapport har Riksbanken varit bekymrade över sektorns höga skuldsättning, men annars har de inte kommenterat denna konjunkturrisk ur ett penningpolitiskt perspektiv. Mötet den 29 juni kan komma att handla om förtroendet för kronan, men också för riksbankschefen Erik Thedéen. Vi får väldigt många frågor om kronan som alltjämt är rekordsvag.
Vid sidan av en högre styrränta – vad kan stärka kronan?
– För en tydlig kronförstärkning krävs bättre riskaptit på marknaderna generellt, men också att fastighetsoron i Sverige minskar. För det senare krävs nog att fler fastighetsbolag lyckas ta in kapital eller att vi börjar se en islossning på transaktionsmarknaden.
Amerikanska Federal Reserve (Fed) pausade som väntat räntehöjningarna i förra veckan. Hur ser du på det?
– Fed var tydliga med att inflationskampen inte är över. Detta är en timeout och de inte är klara med sina räntehöjningar. Intressant är att Fed räknar med att de kan få inflationen under kontroll även om arbetslösheten inte ens stiger med 1 procent, utan bara rör sig från senaste siffran på 3,7 procent till 4,5 procent. Det ter sig väl optimistiskt i våra ögon, i synnerhet som det nu förekommer spridda strejker i USA för högre löneökningar.
Vilka andra signaler tar du med dig från mötet?
– Mest intressant var den så kallade ”dot plot” som speglar alla ledamöters syn på räntan framöver. Medianprognosen talar nu för ytterligare två höjningar i år med 25 punkter, vilket skulle ta styrräntan till intervallet 5,50–5,75 procent. Marknaden prisar dock bara in en räntehöjning till. Noterbart är att ingen ledamot ser en räntesänkning i år och att bara två av de 18 ledamöterna bedömer att räntan toppat. Kanske har Powell och de övriga ledamöterna nu lyckats övertyga marknaden om att det inte kommer några räntesänkningar i år.
Hur påverkas investeringsmiljön av den seglivade inflationen och de hökaktiga signalerna från centralbankerna?
– Vi har tidigare sagt att höga räntemiljön är här för att stanna en tid, vilket ger en konjunkturrisk i framför allt räntekänsliga bolag och hushåll. Det kan också innebära motvind för börsen. Räntebärande investeringar är i dag ett betydligt mer attraktivt alternativ till börsen än det var tidigare. Vi ser också att tech-sektorn kan vara sårbar i en högräntemiljö. Men än så länge dominerar AI-trenden och sätter tonen.
