Byggnader står i dag för en tredjedel av unionens växthusgasutsläpp och nu ökar EU trycket på fastighetsbolagen att energieffektivisera och reducera sina utsläpp. Senast 2030 ska all nybyggnation nå upp till kravet om nettonollutsläpp. Två decennier senare ska hela unionens fastighetsbestånd ha renoverats för att klara av samma höga klimatkrav.
Direktivets innehåll i korthet
• Alla nya byggnader ”noll-emission” 2030
• Alla nya publika byggnader ”noll-emission” 2028
• Reduktion av genomsnittlig primärenergi använd i bostadshus med 16 procent till 2030 och 20–22 procent till 2035 (jämfört med 2020).
• Nationella renoveringsplaner för att säkra att de 16 procent sämsta kommersiella byggnaderna är renoverade till 2030 och de 26 procent sämsta till 2033 (jämfört med 2020)
• Laddstolpar vid nybyggnation och renovering som kräver tillstånd
• Krav på solceller vid nybyggnation av kommersiella fastigheter och från 2029 ska alla existerande kommersiella fastigheter större än 750 kvm ha solcellsinstallationer
Stora investeringar från fastighetsbolagen att vänta
Direktivet får givetvis påverkan på fastighetsbolagen. Enligt organisationen Fastighetsägarna kommer 11 000 kommersiella byggnader behöva investera i energieffektivisering till 2030 och 18 000 till 2033. Investeringskostnaderna är avsevärda, men de beräknas dock utgöra en relativt modest del av fastighetsbolagens totala kapitalutgifter kommande år, mellan 0–14 procent.
Enligt en analys från Carnegie Research går det inte att utesluta att fastighetsbolagen i slutändan vinner på direktivet då det ger bolagen incitament att identifiera och vidta energieffektiviseringsåtgärder som leder till efterföljande kostnadsbesparingar.
De åtgärder som Carnegie Research beräknar kommer ge fastighetsbolagen störst kostnadsbesparing per investerad krona är förbättring av ventilation, installation av värmepumpar och byten till LED-belysning. Dessa åtgärder följs av isolering och installation av solceller, medan byte av fönster har lägre ROI (return on investment) och därmed längre återbetalningstid.
Störst koldioxidbesparing per åtgärd ger installation av värmepumpar följt av solcellsinstallation samt LED-belysning.
Det finns ingen tydlig korrelation mellan vilka åtgärder som ger högst avkastning per investerad krona och störst effekt på utsläppen, utan fastighetsbolagen kommer behöva investera i en bred mix av åtgärder. Därutöver är en ökad grad av digitalisering en nyckelfaktor för att öka energiprestandan ytterligare för att nå upp till kraven.
Börsbolagen med exponering mot regleringen
Om effekten hos fastighetsbolagen är svårtolkad, finns de möjliga vinnare i den grupp av bolag vars omsättning till stor del härrör från de åtgärder som behöver vidtas. I nedan heat map har Carnegie Research mappat nordiska bolags exponering mot direktivet. Detta genom att beräkna hur stor andel av deras försäljning som går till byggnader som täcks av direktivet.
Intresserad av hållbara placeringar? Ta upp intresset med din rådgivare eller bli kund här.