Det är svårt att prata om Lennart Låftman utan att slås av hans imponerande cv och många olika “hattar”. Oavsett om man pratar om ekonomijournalisten, styrelseproffset, investeraren eller den assisterande professorn från Linköpings universitet, som har över 50 år i finansbranschen gett honom en alldeles unik position och kunskap som få andra är i närheten av.
Den röda tråden genom karriären säger han själv är att han på ett eller annat sätt sysslat med olika typer av företagsbedömningar. Antingen inifrån eller utifrån. Mycket har förändrats, till exempel menar Lennart att det var lättare att slå index förr, den största skillnaden understryker han dock handlar om att företag är mycket mer försiktiga idag än tidigare:
– Den största förändringen är att det är oerhört mycket mer administration idag, och fler regleringar. Många företagsledningar är försiktiga med vad de säger, de måste nästan prata med compliance för att säkerställa att de inte säger för mycket. När jag jobbade som journalist på Affärsvärlden på 70-talet var det hur enkelt som helst att få till en intervju med en vd för till exempel ett börsnoterat företag. Idag finns alltid en kommunikationschef med i bilden och inställningen är att de helst inte säger något alls som de är rädda för kan påverka börskursen, fast börskursen egentligen kan svänga på grund av hur många olika faktorer som helst. En annan skillnad är att många fler är aktiva på marknaden nu, och det finns många fler mäklare.
“Carnegie har en hög analyskapacitet”
Så vad tittar han egentligen efter när man ska investera och besitter den mycket långa och unika erfarenhet som Lennart Låftman har? Och hur har sättet att analysera vilka bolag man ska investera i förändrats i och med att hållbarhet tagit en så mycket större plats i samtalet? Lennart Låftman förklarar hur hans tankar går:
– Många företag kan man helt enkelt inte investera i, det kan röra sig om bolag som många inte tycker har en tillräcklig etisk kompass. Det har med den allmänna opinionen att göra. I många fall är det en flytande gräns. Ta skogsföretag som exempel som hävdar att koldioxiden tas om hand om på bästa sätt. Då måste jag sätta mig in lite grann i branschen, men det är omöjligt att få full koll. Då är det viktigare att avstå från företag som associeras med kanske barnarbete, fusk och korruption. Det går bara att säga ja eller nej när det är riktigt allvarliga och självklara fall. Annars gäller det att göra en avvägning. Oavsett verksamhet finns det alltid någon som kan sätta sig emot vad de sysslar med.
Lennart Låftman fortsätter:
– Om företaget har någon typ av ESG- eller hållbarhetspolicy tycker jag att det är viktigt att kontrollera att dessa policys faktiskt efterlevs.
Lennart Låftman ger ett exempel på hur svårt det kan vara att alltid se till hållbarhetsperspektivet.
– Jag jobbade med ett onoterat bolag som hade ett dotterbolag som tillverkade hjälpmedel för funktionsvarierade. Produktionen låg i Malaysia och där skedde inspektioner med jämna mellanrum. Det visade sig dock efter en tid att dotterbolaget lagt ut produktionen till en underleverantör i Kina, där inga kontroller gjordes.
Så vad mer är viktigt innan du väljer om du ska investera eller inte?
– När det kommer till fonder har jag inte småspararperspektivet. Då blir fondavgiften väsentlig, därför gör jag alltid en bedömning. Har till exempel en aktiefond mer än 0,5 procent i avgift måste jag ta reda på om det finns något som ligger bakom det. Finns det analysverktyg som gör att avgiften är högre? Och är avkastningen verkligen bättre trots det? Det blir i realiteten ofta en förhandling.
Vad tittar du på för investeringar idag?
– Jag är inte så förtjust i makrotrender som globalisering, digitalisering och urbanisering. Det kan jag inte göra placeringar efter. Det finns företag som kommer göra bra och dåliga resultat i samtliga branscher och sektorer. Jag tittar hellre på om företaget har uppvisat någorlunda lönsamhet över tid. Ett kvitto på att ett företag har god potential är om de har utvecklats bra och samtidigt har en ledningsgrupp som suttit i minst fem år. Det visar att de kan samarbeta ihop och att de gjort mycket rätt längs vägen. Vissa bolag tror att det blir bättre om man byter ledningsgrupp, men gräset är inte alltid grönare på andra sidan.
Som journalist har han för vana att intervjua vd:ar och ekonomichefer, något han har stor nytta av när han ska investera i bolag och människor.
– Jag har specialiserat mig mot high yield-obligationer som inte har någon formell säkerhet, de ligger högre upp i balansräkningen. Jag vill helst träffa en vd eller finanschef personligen som jag kan göra en intervju med. Detta gör jag för att slippa standardsvar. Det ger mig mycket faktakunskaper, men jag gör också en informell bedömning om det är människor som jag vill sätta mina pengar hos. Det är ett sätt att få träffa intressanta människor.
När det gäller att investera i aktier anser Lennart Låftman att han inte direkt besitter någon konkurrensfördel. Här kan Carnegies höga analyskapacitet tillföra ett viktigt stöd för att hitta bra och intressanta bolag att investera i.