Klockan tickar. Parisavtalets mål är att hålla den globala uppvärmningen jämfört med förindustriell tid under 2 grader, helst under 1,5 grader. Det kräver allt brantare utsläppsminskningar, som ändå inte räcker. Vi behöver också avlägsna koldioxid från atmosfären, konstaterar en samlad forskarkår – närmare bestämt 9 miljarder ton per år, enligt rapporten The State of Carbon Dioxide Removal. I dag tas cirka 2 miljarder ton upp, främst via konventionella metoder såsom trädplantering.
Handeln med ”kolkrediter”, ett slags utsläppsrätter som härrör från infångning och lagring av koldioxid, kan därmed bli nästa stora globala råvarumarknad. Fredrik Ekström, styrelseordförande för Nasdaq Stockholm, spår en ”mycket stark tillväxt” för kolkreditsmarknaden:
– Ska de länder och omkring 10 000 bolag världen över som satt nettonoll-mål leva upp till sina åtaganden behöver de använda sig av negativa utsläpp. För även med utlovade utsläppsminskningar återstår 4–5 miljarder ton koldioxid att hantera varje år. Då behövs en fungerande marknad och infrastruktur för kolkrediter, säger Fredrik Ekström.
Sedan 2021 är Nasdaq majoritetsägare i finländska Puroearth, en värdepapperscentral för kolkrediter. Enligt Fredrik Ekström, som också är Puroearths ordförande, har bolaget det senaste året märkt av ett mycket större intresse från globala kapitalförvaltare kring deras roll i det nya ekosystemet.
Den dominerande tekniken för permanent koldioxidinfångning i Sverige, och en av de billigaste, är bio- CCS, där koldioxid fångas in vid förbränningen av biomassa. En aktör som kommit långt är Stockholm Exergi med sin projekterade testanläggning i Värtan. Bolaget har även börjat sälja framtida kolkrediter.
Ett uppmärksammat avtal slöts med Microsoft, som från 2028 och i tio år framåt ska köpa negativa utsläpp motsvarande 3,3 miljoner ton. It-jätten lovade 2020 att kompensera för alla sina utsläpp, historiska som framtida. I dag är Microsoft världens i särklass största köpare av kolkrediter.
Exakt vad Microsoft betalade per kolkredit är hemligt, och företaget fick säkert rabatt givet den stora ordern. Vid ett pris på 150 dollar per ton vore Stockholm Exergi-kontraktet värt drygt 5 miljarder kronor.
För att nå 9 miljarder ton negativa utsläpp per år behövs dock betydligt fler köpare. Enligt branschbedömare krävs att EU inkluderar kolkrediter i systemet för utsläppshandel, att SBTi (Science Based Targets initiative), ställer krav på köp av kolkrediter samt att fler länder köper kolkrediter med statskassan, likt USA och Sverige.
Detta är en artikel från vinterutgåvan av Carnegie Private Bankings kundmagasin Insikt som gavs ut i början av december 2024. Klicka här för att beställa magasinet.
Vill du veta mer om vårt erbjudande? Boka ett möte här.