Kartans comeback

Trenden med allt starkare stater på allt­mer reglerade marknader ökar i rele­vans för investerare och entreprenörer. Utvecklingen förstärks in mot det nya året med mer Bidenomics i USA, och pake­tet Inflation Reduction Act (värt hisnande 369 miljarder dollar) som träder i kraft vid årsskiftet. Subventioner och lagstiftning ska driva investeringar i grön industri och teknik, såsom förnybar energi, infrastruk­tursatsningar, elektrifiering av transportsektorn, batteritillverkning och halvledare. De gigantiska statliga investeringarna gör venture bureacrats till en allt viktigare faktor i ekonomin – byråkraterna som väljer vad staten ska investera i, och beslutar om stöd, subventioner och förmånliga lån som påver­kar bolagens marknadsförutsättningar och överlevnadsförmåga.

I Europa talar framför allt Frankrikes pre­sident Emmanuel Macron om mer strate­gisk autonomi och en Buy European Act för att möta USA-presidenten Joe Bidens initia­tiv. Macron ser ut att få stöd av den nya tyska regeringen i Berlin. Vi kan ana ett EU med mer aggressiv industripolitik, statsstöd och fransk dirigism i ekonomin. Kapplöpningen har börjat! Vem kan erbjuda mest stöd till det egna näringslivet?

Den starka statens återkomst har fått kapitalförvaltaren C Worldwide – som delar ägare med Carnegie Private Banking – att sammanställa rapporten The Rise of Big Government – Investment Implications. Författarna ser ett stort ekonomiskt skifte i västvärlden: pandemin och Rysslands krig mot Ukraina sätter punkt för en epok av free market capitalism. Vi går från marknads­kapitalism till mer av strategisk kapitalism, där staten börjar intervenera i och reglera strategiskt viktiga sektorer (ofta ligger fokus på ny teknologi). För investerare med erfarenhet från det statskapitalistiska Kina kan ett eller annat inslag tyckas bekant.

I portföljallokeringen kommer geografi och skillnader mellan länder att spela en mer framträdande roll.

Hur ska investerare agera och förhålla sig till skiftet? När globaliseringen drev den eko­nomiska utvecklingen utjämnades skillna­der mellan länder. Om globaliseringen i stäl­let tappar fart och i delar reverseras blir det viktigare för investerare att notera skillnader mellan olika länder, regioner och ekosystem – på områden som standarder, regleringar och statsstöd. Vilka prioriteringar har olika sta­ter? Vilka sektorer och system gynnas av sta­ternas mål? I portföljallokeringen kommer således geografi och skillnader mellan länder att spela en mer framträdande roll. Kartorna kommer tillbaka – också för investerare.

Det blir också angeläget att välja bolag som klarar många olika scenarier och tål både global och inhemsk statlig turbulens. Just hur Kina har behandlat olika tech-bolag kan vara en lärdom i den nya investerings­miljön. Bolagens relation till makthavare blir en allt viktigare faktor. Ser de styrande sektorn och bolaget som en del av lösningen?

Till trenden hör också gigantiska statliga investeringsbehov – både i USA och Europa. Demografin går inte att förhandla med, vare sig inom sjukvård eller äldreomsorg. Upp­satta klimatmål kräver mängder av kapital. Till det ska adderas kraftigt ökade försvars­anslag i framför allt Europa och Japan.

När staten behöver intäkter för att finansiera stora inves­teringar ökar skatteriskerna generellt i flera bolagssek­torer. Så kallade windfall taxes – skatt på övervinster, som EU och Storbritannien nu prövar på energisek­torn – visar hur den starka staten kan sätta klorna i bolag och sektorer som tjänar provoce­rande mycket pengar.