Hur har läget förändrats sedan Donald Trump aviserade sina tullar på Liberation Day?
– Sammantaget har läget försämrats via den eskalering i handelskriget vi sett. När Kina aviserade mottullar på 34 procent gick Trump snabbt ut och flaggade för en höjning av tullarna med ytterligare 50 procent. Parallellt syns hoppfulla tecken, som exempelvis att Japan ser ut att få till förhandlingar med USA, vilket fick japanska börsen att vända upp kraftigt. Kina är USA:s stora konkurrent, så kanske försöker Trump få till en deal med Japan som är en nyckelallierad i Asien. Vad gäller Europa blir det intressant att se om EU exempelvis kontrar med tullar på amerikansk tjänsteexport, såsom Facebook, Google och andra digitala tjänster. Trumps tullar är enbart fokuserade på varuhandeln och missar den stora tjänstehandeln.
Volatiliteten på börsen har ökat rejält. Vad betyder det?
– Det amerikanska volatilitetsindexet VIX har tagit sig över 50-nivån. Det är något vi bara sett få gånger tidigare: vid pandemiutbrottet i mars 2020 och under finanskrisen hösten 2008 när Lehman Brothers gick omkull. Utvecklingen speglar att investerarnas nervositet och att aktiemarknaden håller på att diskontera en recession. JP Morgan ser nu 60 procents sannolikhet för amerikansk recession under 2025.
Om vi får en värld med höga tullmurar runt framför allt USA – vad innebär det för världsekonomin?
– Bestående tullar lär mynna ut i en stagflationsmiljö med lägre tillväxt och högre inflation. Då tyngs obligationer av inflationen och aktiemarknaden av den lägre tillväxten. Även råvaror påverkas negativt. Just nu ser det ut som att det är den världen vi är på väg mot – och i den världen är cash king. Samtidigt är Trump notoriskt oberäknelig och skulle kunna ta bort tullarna i morgon. Men det är inte mycket som pekar i den riktningen just nu. Ett mellanläge med bastullarna på 10 procent skulle världsekonomin sannolikt kunna hantera, men ju längre de reciproka tullarna består – desto mer sannolikt blir det med en recession.
Trumps politik har fått amerikanska långräntor och oljepriset att falla kraftigt. Hur ska det tolkas?
– Rörelserna avspeglar att marknaden räknar med lägre tillväxt framöver. Att få ner räntorna och oljepriset är en del i Trumps plan, eftersom det ger lägre boräntor och lägre bensinpris för hushållen och därmed en stimulans som delvis kan dämpa tullarnas effekter. Låginkomsttagare äger inte äger mycket aktier, och påverkas därför inte så mycket av börsraset, men de påverkas av boräntan och bensinpriset.
I en värld med lägre tillväxt – vilka stimulanser kan investerare räkna med från centralbankerna?
– Inflationsförväntningarna i USA har stigit i spåren av tullarna och inflationen lär ta sig över 4 procent. Federal Reserve-chefen Jerome Powell tittar både på arbetsmarknaden och inflationen – och han signalerar att det inte är någon brådska att sänka. Så om det finns en Fed-put är den rimligen en bra bit bort. Om arbetslösheten i USA börjar stiga kan Powell möjligen se igenom högre inflationen, som lär bli en engångsföreteelse, och sänka räntan. Samtidigt har Powell bara ett år kvar på posten och han lär inte vilja avsluta som Fed-chefen som gav efter för presidenten och riskerade hög inflation.
Vilken roll kan finanspolitiken spela?
– Finanspolitiken får en viktig roll i ett recessionsscenario. Där är förutsättningarna bättre för länder som har utrymme att stimulera, såsom Sverige. USA:s stora budgetunderskott och statsskuld ger dock inte särskilt mycket utrymme för finanspolitiska stimulanser. Samtidigt är det tydligt att Kinas president Xi vill stötta de kinesiska konsumenterna. Mycket talar för att de planerar ytterligare stimulanser. Jag håller också ett öga på den kinesiska yuanen som handlas i drygt 7,30 mot dollarn, vilket är nära flerårshögsta vid 7,35. Om Kina devalverar sin valuta kommer det påverka oss rejält eftersom Kina exporterar mycket till Europa och även konkurrerar med många europeiska bolag.
Vad är Trumps mål med tullarna?
– Trumps agenda har visat sig mycket mer nationalistisk än jag kunnat tro. Han vill verkligen bygga en tullmur runt USA. I grunden handlar det om att han vill tvinga tillbaka tillverkningsindustrin till USA. Under pandemin blottades USA:s bristfälliga försörjningskedjor för exempelvis medicinteknisk utrustning. Även på försvarssidan ser Trump ett behov av att öka den inhemska produktionen.
Som kund hos oss på Carnegie Private Banking får du alltid råd och omvärldsspaningar från våra experter som hjälper dig att ta bättre investeringsbeslut. Utifrån din unika situation bistår vi med råd och expertis för hela din ekonomi. Klicka här för att läsa mer eller bli kund.
Donald Trump lyfter ofta fram president William McKinley. Varför då?
– William McKinley var president mellan 1897 och 1901 och är en av Trumps förebilder. McKinley är främst känd, som kongressledamot 1890, för att han införde höga tullar. Dessa tullar bidrog senare till att republikanerna förlorade stort i de följande kongressvalen. Inger visst hopp gör att det börjar höras kritiska röster kring tullarna från republikanskt håll, däribland från den tidigare lojala Trump-följaren Ted Cruz, senator i Texas. Det ökar hoppet att republikanerna i kongressen sätter hårt mot hårt för att undvika ett stort nederlag i nästa års mellanårsval. Exempelvis skulle de kunna blockera Trumps skattesänkningar om han inte justerar sin tullpolitik.
En förebild för många republikaner är Ronald Reagan. Ser du några paralleller mellan honom och Trump?
– Reagan inledde sin första mandatperiod med genomgripande reformer samtidigt som Fed höjde räntan till tvåsiffriga nivåer för att få ner inflationen efter den andra oljekrisen. Han tog bort bensinpristaket och sänkte inkomstskatterna som sedan gav resultat. Reagan blev sedan hyllad för Reaganomics och omvald med bred marginal 1984. Sett i det ljuset kanske Trump är villig att riskera en recession i början av sin mandatperiod. Noterbart är också att finansministern Scott Bessent vid publika framträdanden de senaste dagarna refererat till just Reagans första mandatperiod.
Hur bör privata investerare resonera kring börsexponering i detta läge?
– Vid vissa historiska recessioner har börsen ungefär halverats. Så var det exempelvis vid finanskrisen 2008 och dotcom-kraschen 2000. Investerare bör fråga sig: hur skulle jag reagera om aktiedelen i min portfölj halverades? Kan man inte leva med det – då har man för hög risknivå. Tyvärr får många panik när börsen rasar och säljer, vilket är en kardinalsynd. Det är i de lägena aktieexponeringen ska skruvas upp.
I det korta perspektivet – vad kan vi vänta oss för börsutveckling?
– S&P 500 vände upp från 4 800-nivån tidigare i veckan – en nivå där många traders ser ett stöd. Nivån motsvarar börstoppen i januari 2022. Och kanske har det gått väl snabbt på nedsidan. Samtidigt befinner vi oss i en helt ny marknadsmiljö där rykten kan driva marknaden flera procent, vilket vi såg häromdagen. Sådana här marknader brukar ofta ge kraftiga rörelser åt båda hållen. Jag tror man ska räkna med att många investerare kommer sell on rallies för att reducera sin risknivå i denna osäkra miljö.
Börskommentarer och aktiecase från Carnegie – prenumerera på Veckans Viktigaste.
Hur skulle Carnegie förvalta din förmögenhet?
Låt oss ta fram ett unikt portföljförslag anpassat efter dina individuella preferenser
Läs mer här