Hittills har klimatomställningen i stor utsträckning handlat om att minska klimatpåverkan och byta fossilt bränsle mot förnybar energi. Nästa steg är utbyggnad av lösningar för att kunna återanvända och återvinna produkter, material och resurser.
Bygg-och tillverkningssektorerna svarar tillsammans för nästan hälften av de globala koldioxidutsläppen. Tillverkning är ofta energiintensivt och skapar avfall som måste hanteras. Företagen reagerar: Via Hybrit-projektet siktar exempelvis svenska SSAB på att som första stålföretag i världen leverera fossilfritt stål till marknaden redan 2026.
Även nya, smarta material har stor potential att främja övergången till ett mer hållbart och resurssnålt samhälle. Applikationerna är många: Byggjätten Skanskas gröna betong halverar koldioxidutsläppen. Fordon innehåller alltmer lättviktsmaterial i form av fiberkompositer, höghållfast stål och lätta metaller som aluminium och magnesium – det skonar miljön och sänker bränsleförbrukningen. Det nobelprisbelönade materialet grafen kan användas i superkänsliga sensorer och är ett lovande material för exempelvis bränsleceller.
Efterfrågan på material ökar i takt med befolkningstillväxt, välstånd och urbanisering. Utbudet av de naturtillgångar som förädlas till materialen är däremot begränsat, särskilt om miljöhänsyn och möjlighet att nå klimatmålen anses önskvärt.
Placeringsmöjligheter
Som vi konstaterat är råvaruutbudet begränsat, i synnerhet om kravet är att de ska utvinnas, hanteras och konsumeras på ett hållbart sätt. En möjlighet är givetvis att investera direkt i råvaror som det är tydlig brist på. Men tillgångsslaget råvaror lämpar sig sämre för långsiktiga placeringar. Råvaror uppvisar tydlig mean reversion, där höga priser eller andra begränsningar (som miljökrav) tvingar fram effektiviseringar och nya tekniska lösningar, som på sikt ofta driver ned priserna tillbaka till utgångsläget. I dagsläget ser vi positiva utsikter för många råvaror, men på längre sikt investerar vi hellre i och kring teknik som möjliggör hållbara lösningar på råvarubristen.
Områden med intressanta möjligheter är bland annat:
- Bolag som ökar digitaliseringen av byggnader eller tillverkar effektivare byggnadsmaterial.
- Bolag som utvecklar eller tillverkar innovativa material som minskar produkters vikt och förbättrar deras hållbarhet och funktion.
- Nya biobaserade material samt material som används i och kring energilagring och batterier.
- Bolag som hanterar olika typer av avfall och återvinning av plast och metaller – här finns stora tillväxtmöjligheter.
Företag som på olika sätt effektiviserar processer och bidrar med hållbarare användning av material inom tillverkningsindustrin är också intressanta investeringskandidater. Det här området kallas ibland för smart manufacturing och inkluderar bolag inom automation och processkontroll, robotisering, laser, analysinstrument, 3D-printing och olika mjukvarulösningar. Allt detta är en aspekt av den fjärde industriella revolutionen som vi berättat om i samband med temainvesteringar inom robotisering, 5G och AI.
Vi rekommenderar att man investerar i temat smarta material via en aktiv fond som har exponering mot bolag i samtliga ovannämnda kategorier. Sektorfördelningen blir då till ungefär lika delar industri, material och teknologi. Fonden har en lite mer cyklisk profil och ger indirekt exponering mot stigande råvarupriser. Din rådgivare berättar gärna mer om investeringsmöjligheten och vilka placeringar vi rekommenderar.
Risker
- Temat ger relativt stor exponering mot cykliska bolag inom industrials och materials. En uppenbar riskfaktor är därför om den ekonomiska återhämtningen av någon anledning bromsar in och hämmar investeringsviljan för konjunkturkänsliga bolag.
- Lägre råvarupriser skulle minska de ekonomiska incitamenten att byta till smartare material och effektivisera processer.
