Ta del av hela artikeln i vår senaste strategirapport som kan läsas här (kräver inlogg).
Att investera så att kapitalet växer och samtidigt gör nytta för miljö och samhälle – får impact – är ett snabbt växande placeringsområde. Impact investing kan bli en megatrend som bidrar till att lösa vår tids stora utmaningar, såsom klimatförändringen, befolkningstillväxten och användningen av vatten och mark, men också oväntade kriser som pandemin – för att bara nämna några områden. Världen skulle komma en bra bit närmare FN:s globala hållbarhetsmål, inklusive lägre växthusgasutsläpp, om bara 10 procent av världens totala finansiella tillgångar riktades mot impact-investeringar, jämfört med 2 procent i dag, enligt en rapport från Världsbankens systerorganisation IFC (International Finance Corporation).
Två tredjedelar av alla impact-investerare bedriver dock inte filantropi utan söker marknadsmässig avkastning, visar en undersökning av det internationella nätverket GIIN (Global Impact Investing Network).
Målet är då att dels generera positiva, mätbara sociala och miljömässiga effekter, dels skapa en lika konkurrenskraftig riskjusterad avkastning som vilken annan investering som helst.
Detta kan göras genom många olika tillgångsklasser, inklusive räntebärande instrument, aktier, infrastruktur och private equity-förvaltat riskkapital. Impact-investeringar förekommer såväl på tillväxtmarknader som på mer utvecklade marknader.
Vägar till impact
I Sverige investerades 45 miljarder kronor i impact-sektorn 2021. För investerare finns flera tillgångsklasser att tillgå, på såväl tillväxtmarknader som på mer utvecklade marknader. Exempel är räntebärande instrument, aktier, infrastruktur och private equity-förvaltat riskkapital.
Obligationer växer kraftigt
- Gröna obligationer: Emittenten vill finansiera projekt som begränsar och motverkar effekter av klimatförändringarna, eller gagnar miljön på något annat sätt. Investeraren erhåller vanligen fast eller rörlig ränta. Världsbanken emitterade den första gröna obligationen redan 2008, där pengarna riktades till olika klimatinriktade projekt. Flera svenska pensionsbolag fanns bland investerarna. Efterfrågan på gröna obligationer har exploderat och under 2021 uppgick den gröna emissionsvolymen till 517 miljarder USD, enligt organisationen Climate Bonds. 2025 spås den globala årliga emissionsvolymen passera 5 000 miljarder USD.
Gröna obligationer erbjuder också en plattform för dialog med utgivaren kring hur emissionslikviden ska användas. Svenska staten bjöd in flera institutionella investerare till dialog inför den första (och hittills enda) utgivningen av en svensk grön statsobligation, som ägde rum i september 2020. Totalt 20 miljarder kronor lånades då upp för att bidra till uppfyllandet av Sveriges miljö- och klimatmål.
Kommuner, stater, företag och överstatliga organisationer lånar alla pengar på den gröna obligationsmarknaden. SCA var det första svenska börsbolag som finansierade miljöprojekt via en grön obligation. Detta skedde 2014, när gröna företagsobligationer var relativt nya. 2021 emitterade SCA 1,5 miljarder kronor utifrån ett nytt internationellt ramverk och låneprogram (MTN). Obligationen fick toppbetyg, mörkgrönt, av utvärderingsföretaget Cicero.
Stora Enso har finansierat förvärv av certifierad skogsmark i Sverige, och en investering i en ångturbin vid ett tyskt bruk för att öka produktionen av förnybar energi och minska koldioxidutsläppen.
Nya fastigheter som uppfyller kraven för högsta miljöstandard finansieras ofta med gröna obligationer. Här finns exempel som Vasakronan och Akademiska hus.
- Hållbarhetslänkade obligationer: Dessa så kallade sustainability linked bonds är inte kopplade till enskilda projekt utan till hållbarhetsmål för hela verksamheten. Det slutliga inlösenpriset kan påverkas av måluppfyllelsen – emittenter som misslyckas med sina hållbarhetsmål straffas finansiellt. Under 2021 emitterade H&M Sveriges första hållbarhetslänkade obligation, som bland annat kopplades till modekoncernens mål att öka andelen återvunnet material från 2 till 30 procent 2025. Detta väckte stort intresse från investerare och gjorde att Europeiska Centralbanken för första gången investerade i en hållbarhetslänkad obligation.
- Sociala obligationer: Dessa räntepapper finansierar olika samhällsnyttiga projekt. Sociala obligationer fick ett uppsving under våren 2020, då flera emitterades i spåren av covid-19-pandemin för att finansiera hälsovård – dels lokalt, dels i utvecklingsländer. Nordiska investeringsbanken gav ut en obligation för att stödja projekt i Norden och Baltikum. Det handlade om insatser för att öka kapaciteten i hälsovården och hjälpa tillverkare av medicinsk utrustning att möta ökad efterfrågan.
- Blå obligationer: Världshaven upptar inte bara två tredjedelar av jordens yta och hyser mängder av arter – de har hittills absorberat ungefär en tredjedel av människans koldioxidutsläpp. Världsbanken definierar blå obligationer som skuldinstrument utfärdade av regeringar, utvecklingsbanker eller andra för att finansiera marina och havsbaserade projekt som ger finansiell avkastning och positiva miljö- och klimateffekter.
Private equity ser värdepotential
Sedan några år ökar intresset bland private equity-investerare för att säkerställa att förvaltarna tar ESG-hänsyn, samt rapporterar och skapar mer transparens kring sitt ESG-arbete. Förvaltarna ser också en tydlig värdepotential: ESG-analyser anses identifiera risker och möjligheter, och är därmed viktiga att integrera för att uppnå starka resultat.
Private equity tar ESG ett steg längre genom att dra nytta av privata bolags förmåga att både skapa tillväxt och bidra till en bättre utveckling för människor och planeten. Här växer fenomenet impact investing snabbt och stora private equity-aktörer har gjort entré, till exempel KKR och Bain Capital. GreenCollar i Australien är ett portföljbolag i KKR:s impact-strategi som siktar på att sänka jordbrukets utsläpp av koldioxid och lagra den i vegetation och mark. Man sysslar också med plastic offsets, det vill säga att minska plastavfall i hav och natur genom insamling och återvinning från framför allt bananplantager i Queensland.
Just nu pågår också en framväxt av specialiserade förvaltare inom impact, som avser att kombinera finansiell avkastning med att göra mätbar skillnad. Private equity-aktörer inriktade på tillväxtföretag lämpar sig särskilt väl för impact-investeringar, då man redan i bolagens uppbyggnadsfas kan adressera komplexa utmaningar och föra in affärsmässighet i lösningar på världens mest utmanade frågor. Samtidigt kan bolagen verka i en privat miljö, där både finansiella och impact-relaterade mål kan utvecklas och skalas upp över tid. Avsikten med att addera impact till strategin är att tillföra portföljen värde och förbättra avkastningen, så kallad impact alpha.
Många impact-profilerade private equity-fonder är relativt unga och har ännu inte avyttrat sina investeringar, varför det är svårt att dra definitiva slutsatser om avkastningsnivån. Enligt Cambridge Associates och GIIN, som har samlat in data sedan 2015, ger impact-inriktade fonder i genomsnitt ungefär samma avkastning som traditionella private equity-fonder på motsvarande löptider.
Investeringsmöjligheter
Carnegie Private Banking erbjuder under sommaren och hösten professionella investerare möjlighet att investera i en impact-fond inom private equity, med en erkänd ledande europeisk förvaltare inom området. Kontakta din rådgivare för mer information.
Vår portfölj Global Tema, liksom vårt fonderbjudande, ger också viss exponering mot angelägna omställningsområden och möjlighet att investera i samhälls- och klimatrelaterade teman.
Prata med din rådgivare om du vill ta exponering mot investeringstemat.
