Investeringscase: Diversifiera med Asien

En digital värld kräver halvledare från Kina, Taiwan och Sydkorea. Innovation och en växande medelklass i Asien skapar nya konsumtionsmönster. Kina-obligationer ger plusränta redan nu, med valutauppgång i korten. Asien har även goda diversifierande egenskaper. Denna artikel är ett utdrag från vår senaste strategirapport ”Brytpunkten” som publicerades i slutet av maj 2021.

Utvalda

aktier och investeringar

Beställ din provportfölj

Inom allt fler sektorer finns världens mest innovativa företag i Asien. I princip hela världen är beroende av chip tillverkade i Asien, främst i Taiwan där producenten TSMC huserar. Kina hör till de ledande nationerna inom artificiell intelligens (AI) och i landet finns några av värl­dens största tech unicorns, med fintech-bolaget Ant Group och Tiktok-ägaren Bytedance i toppen. Nätläkarna har fått ett enormt uppsving under corona, inte minst Shanghaibaserade Ping An Good Doctor som erbjuder en AI-baserad hälsoplattform, där var tredje kines med internet är registrerad.

Asien har erfarenhet av tidigare pandemier, vilket betalat sig under corona. För första gången har Kinas makthavare avstått från att låta valutan falla i en kris – tvärtom har den kinesiska renminbin stärkts.

Asien, främst Kina, har låg vikt i globala index men erbjuder en viktig möjlighet till diversifiering i såväl aktier som ränteplaceringar för den som investerar globalt.

Vid riskspridning är korrelationer utgångspunkten. I detta avseende är diversifiering med Asien och Kina mycket tilltalande. Kina fokuserar på att utveckla sin inhemska ekonomi och centralbanken, People’s Bank of China (PBOC), tillämpar traditionell penningpolitik snarare än den nollränte-och QE-basera­de politik som råder i väst. Detta minskar korrelationen mellan kinesiska och utvecklade marknader.

Mycket talar för att nästa generation av världsledande innovationsdrivna företag kommer från Asien.

En ny generation innovation

I dag är bolag som Alibaba och Tencent välbekanta namn, men det finns ett helt ekosystem med innovativa bolag i Asien och mycket talar för att nästa generation av världsledande innovationsdrivna företag kommer därifrån. Flera asiatiska länder har som strategiskt mål att öka innovationen. De asiatiska bolagens budget för forskning och utveckling passerade de amerikanska bolagens redan 2011, och gapet vidgas alltjämt. Genom åren har dessa satsningar skapat viktiga kunskapshubbar omringade av all nödvändig infrastruktur.

Ett exempel är halvledarindustrin. Under 1990-talet spenderade amerikanska Intel mest av alla bolag på forsk­ning och utveckling. Den ligan leds sedan flera år tillbaka av sydkoreanska Samsung och taiwanesiska TSMC, och i år förväntas dessa båda giganter stå för 43 procent av hela världens FoU-budget på halvledarområdet.

Kina visar hur innovation skapar möjligheter i Asien. Landet har helt anammat den digitala tidsåldern, med återförsäljare som går direkt till e-handel och hoppar över steget med fysiska butiker. Näringsidkare använder digitala betalningslösningar och internetbolagen tränger allt djupare in vardagen hos många kineser. I dag finns internetlösningar för alla större inköp från bilar till hus och försäkringsprodukter. Mobil-och internetpenetra­tionen i Kina är bland de högsta i världen, och Kina leder ofta utvecklingen genom att skapa nya marknader och tjänster.

Hälsovård är ett annat område där innovativa företag gör stora framsteg för att förbättra livskvaliteten för en bredare allmänhet över hela Asien. Möjligheterna inom hälso-och sjukvården är många och sträcker sig från bioteknik och medicinteknik till traditionella tjänster som moderna sjukhus och läkemedelsbolag.

PLACERINGSMÖJLIGHETER

Aktiva asienfonder

I många asiatiska länder domineras börserna av några få storföretag. Det kan handla om delvis statsägda bolag, råvarubolag och liknande. Dessa bolag erbjuder dock inte alltid exponering mot den underliggande tillväxten i landet. På aktiesidan växer nya möjligheter fram i form av tusentals kinesiska A-aktier. Connect-systemen ger via Hongkong-börsen utländska investerare allt bättre handelsmöjligheter i dessa instrument.

Många börsbolag är inte lika genomlysta av analytiker som västerländska bolag, vilket ökar chansen att generera överavkastning. Vi rekommenderar därför aktiv förvalt­ning, gärna med fokus på innovationsbolag och den nya ekonomin: konsumtion, hälsovård och mindre tech-bolag. Generellt ger diversifiering mot asiatiska aktier större tech-exponering än vad den svenska börsen erbjuder. Den pyrande geopolitiska konflikten mellan USA och Kina är ett annat skäl att välja aktiv förvaltning: Om USA svartlistar enskilda kinesiska bolag får amerikanska banker inte handla ETF:er där dessa bolag ingår, vilket innebär en transaktionsrisk.

Kinesiska räntefonder

På obligationssidan finns både indexfonder och aktivt förvaltade räntefonder. Dessa innehåller ofta både statsobligationer och obligationer med höga kreditbetyg. Vi rekommenderar exponering via aktiva fonder där förvaltarna kan utnyttja ineffektiviteter i dessa unga räntemarknader.

Vi har varit investerade i kinesiska obligationer sedan slutet av 2018. En skillnad jämfört med amerikanska och europeiska statsobligationer är att vi inte valutasäk­rar exponeringen mot kinesiska obligationer, vilket gör placeringen mer volatil på kort sikt. Med Kinas högre potentiella tillväxt och färre makroekonomiska obalan­ser är dock vår tro att den kinesiska valutan, renminbin, stärks över tid. Att äga Kina-obligationer som avkastar 3 procent per år, med bra chans till valutauppgång på längre sikt, ser vi som ett attraktivt inslag i lågriskdelen av privatkunders portföljer.

Din rådgivare berättar gärna mer om investeringsmöjligheten och vilka placeringar vi rekommenderar.

RISKER

Belåningen är hög i vissa kinesiska sektorer som fastig­heter och stål. Regeringen försöker nu varsamt deflatera dessa branscher och hantera deras överbelåning, samtidigt som den främjar högteknologiföretag och konsument­sektorn. Här finns alltjämt en risk som kan begränsa makthavarnas handlingsfrihet.

Dessutom består risken för spänningar mellan USA och Kina. När Trump-administrationen tog till tullar och sanktionsåtgärder var det för att minska underskottet i handelsbalansen med Kina, medan Joe Bidens administration är mer inriktad på mänskliga rättighe­ter. Biden vill dock samarbeta med Kina på områden som klimatförändringen, Nordkorea och Iran. USA:s handelsdepartement har lagt till kinesiska medborgare och företag på den sanktionslista som Trump införde, men har också nyligen tagit bort det första bolaget, elektronikkoncernen Xiaomi.

Beställ din provportfölj

med utvalda aktier och investeringar

Beställ kostnadsfritt

Relaterade artiklar

Carnegie tar två bolag till börsen
Investeringstema

Carnegie tar två bolag till börsen

Innan årsskiftet väntas ett fastighetsbolag och en snabbväxande e-handlare göra börsdebut. Carnegie agerar rådgivare i...

EQT Nexus klarade avkastningsmålet
Investeringstema

EQT Nexus klarade avkastningsmålet

Under första året avkastade private equity-fonden EQT Nexus i linje med målsättningen. Samtidigt har portföljen...