Vad har hänt? Fed har nu indikerat en tidsplan för sin nedtrappning av stimulanserna. Ekonomin behöver inte lika starkt stöd längre och ökade inflationsrisker gör att Fed vill ha mer handlingsfrihet kring framtida ränteförändringar under 2022/2023.
Vad signalerar Fed? Planen är att stegvis minska dagens obligationsköp om 120 miljarder/månad med 15 miljarder dollar varje månad med start i november. Den tapering-takten innebär att köpen kommer vara avslutade sommaren 2022 och först därefter kan det komma räntehöjningar. Dessa beslut var helt i linje med marknadens förväntan och inget hinder för en stigande börs – som fick stöd av bra rapporter och starka makrosignaler.
Feds kommunikation kring inflationen har redan förändrats i olika tal men nu även i det officiella uttalandet där Fed inte längre säger att inflationen är ”transitory” utan att den förväntas vara det. De tror att inflationen börjar avta i andra och tredje kvartalet 2022 men att riskerna till prognosen är på uppsidan. Så precis som de flesta andra är de lite mer oroliga för inflationsutvecklingen än vad de var tidigare.
Redan innan gårdagens Fed-möte hade marknaden under den senaste månaden börjat prisat in en första räntehöjning under sommaren, det vill säga i tredje kvartalet 2022, och totalt fem höjningar till slutet av 2023.
När det gäller ränteförväntningarna för Europa sa ECB-chefen Lagarde igår att en första räntehöjning under 2022, vilket marknaden börjat prisa in, är mycket osannolikt. Förväntningarna på andra centralbanker är mer aggressiva:
- Norge höjde styrräntan från noll till 0,25 procent i slutet på september och förväntas höja två gånger till, med totalt 50 punkter, inom sex månader.
- Nya Zealand höjde räntan med 25 punkter till 0,50 procent i början av oktober och tros leverera fyra höjningar till inom sex månader.
- Kanada förväntas höja våren 2022 och två gånger inom sex månader.
- Storbritannien bedöms lyfta styrräntan 75 punkter inom ett halvår med en första räntehöjning sannolikt i år.
Vad är våra tankar? För börsen innebär tapering fortsatta men mindre omfattande obligationsköp och därmed mindre medvind. Stramare penningpolitik inom ett år talar för högre amerikanska obligationsräntor, som idag är konstgjort låga på grund av alla centralbanksstimulanser.
Mer bestående hög inflation och en fortsatt stark arbetsmarknad med än mer löneökningar (ny jobbrapport på fredag) skulle kunna ge en snabbare tapering-takt under 2022 och fler räntehöjningar.
