”Mellby Gård spår tuffare 2024, väljer bort börsen”, löd en telegramrubrik under hösten. Bolagets vd Johan Andersson, son till den tidigare Trelleborgschefen och börsklipparen Rune Andersson, ser i stället möjligheter på räntemarknaden.
– Det finns ränteprodukter, obligationer och AT1:or (se ruta till vänster) där man kan få 7–9 procents avkastning, det gör att räntemarknaden, som i princip ingen har talat om på tio år, ser väldigt intressant ut i nuläget, sade Johan Andersson till nyhetsbyrån Direkt
Han är inte ensam om att göra den analysen. Johan Alsterlind, obligationsspecialist på Carnegie Private Banking, vittnar om ett kraftigt ökat intresse för ränte bärande placeringar bland kunderna.
Hans team tar ofta fram skräddarsydda ränteportföljer åt kunder. För den som vill parkera sitt kapital tillfälligt och flexibelt till god avkastning erbjuder Carnegie likviditetsportföljer med korta företagscertifikat. För mer långsiktiga investerare erbjuds företagsobligationsportföljer med löptider på 1–5 år och blandade löptider som ger regelbundna möjligheter att ta ut kapital (se exempel nedan).
– Vi ser flera fördelar med individanpassade obligationsportföljer. Först och främst får investeraren en större förutsägbarhet och transparens än vid investering i en räntefond. Carnegies breda plattform är också en styrka. Vi är inte beroende av någon enskild motpart, utan handlar med hela marknaden och kan därigenom pressa priser och hitta volymer, säger Johan Alsterlind.
Företagsobligationer handlas på en så kallad OTC-marknad (over the counter) där affärer till stor del görs upp via telefon eller Bloomberg-chattar. Likviditeten kan variera stort mellan olika instrument.
– Likviditeten är generellt god i certifikat och obligationer från stora och välkända bolag. Där emot har likviditeten blivit extremt dålig i mindre högrisk bolag, till exempel pressade fastig hetsutvecklare. I sådana fall måste obligationsägarna nästan vara inställda på att hålla till förfall, säger Johan Alsterlind.
Under lågränteårens fastighetsboom förändrades sektorns finansieringsmix. Andelen banklån minskade och andelen obligationer ökade starkt. Den snabba och kraftiga ränteuppgången har försatt fastighetsbolagen i en prekär situation.
Högre avkastningskrav innebär sänkta fastighetsvärden och räntorna som erbjuds vid refinansiering är betydligt högre än i obligationerna som förfaller. Mindre fastighetsbolag som lyckats emittera obligationer under hösten, som NP3 och Nyfosa, har fått betala räntor kring 10 procent.
Castellum, ett av börsens största fastighetsbolag, var tidigt ute och stagade upp balansräkningen med en nyemission på cirka 10 miljarder redan i våras. Under hösten har bland annat Hemsö och John Mattsson tagit in nytt eget kapital.
Andra bolag, som Heba och SBB, försöker få ner skuldsättningen genom att sälja av fastigheter. Men köparna är få och försäljningar till för låga priser kan påverka fastighetsportföljens värdering negativt.
– Inom fastigheter ska man vara försiktig i dag. Däremot ser bankernas obligationer attraktiva ut givet hur liten risken för kreditförluster inom kommersiella fastigheter är. Bankerna har en relativt säker sits i kapitalstrukturen. Fastighetsbolagens aktieägare drabbas först och därefter de som sitter på fastighetsbolagens obligationer, säger Johan Alsterlind.
Detta är en artikel från vårt kundmagasin Insikt. Observera att data i tabellen nedan är indikativa och från slutet av november. Ta del av hela magasinet här.
