Förra veckans centralbanksbesked från såväl den amerikanska centralbanken Fed som den europeiska centralbanken ECB, framför allt presskonferenserna, tolkades välvilligt av marknaden och eldade på börsuppgången ytterligare. I lokala valutor steg världsindex 1,3 procent, USA 1,7 procent och Europa 1,4 procent. Hetast var Stockholmsbörsen som rusade hela 4,2 procent och därmed summerar årets uppgång (för OMXSPI) till drygt 11 procent, inkluderat rekylen under måndagen.
– Det är uppenbart att börssentimentet lutar åt det positiva hållet. Den positiva börsreaktionen efter förra veckans räntebesked indikerar även att investerare väljer att tro på ett mer optimistiskt utfall vad gäller räntebanans utveckling, säger Karl Hedberg, aktiechef på Carnegie Private Banking.
Den starka amerikanska jobbstatistiken i fredags indikerar en ekonomi som ser fortsatt stark ut och inte visar tecken på någon omedelbar inbromsning. Det ligger inte helt i linje med marknadens förhoppningar om en inflation som ska fortsätta falla tillbaka och ge centralbanken möjlighet att börja sänka räntan redan i slutet på det här året.
– Här finns det en uppenbar risk att centralbankerna kommer göra marknaden besviken om inte en inbromsning i arbetsmarknad och konjunktur tydligt börjar synas de närmaste kvartalen.
En fortsatt stark ekonomi skulle givetvis vara ett positivt scenario för alla som befarade en djup recession men sannolikheten att det kan ske utan fortsatt hög inflation och ytterligare räntehöjningar är låg.
– Om marknaden behöver justera den inprisade ränteutvecklingen uppåt så innebär det en risk att börsen kommer tappa årets starka inledning. Det är dock en risk som jag tror är större senare under året snarare än nu i närtid.
Den senaste veckans rapporter visar samma bild som de tidiga rapporterna: Företagen har lite svårare att föra över kostnadsökningar på kunderna vilket resulterar i pressade vinstmarginaler.
– Vi ser en fortsatt bra efterfrågesituation över lag men med en tydligare press på vinsterna. Det är stora skillnader mellan sektorerna med tydlig fördel för banksektorn där vi sett stora vinstupprevideringar medan konsumentinriktade bolag fortsatt märker av en tydlig inbromsning och vinstpress.
Rapporterande bolag indikerar att osäkerheten är större än vanligt i de framåtblickande prognoserna men att de över lag fortsätter att indikera en god efterfrågan. Utdelningsförslagen har dock legat i nivå med eller över marknadens förväntningar.
När 39 procent av bolagen i Carnegies svenska bolagsuniversum rapporterat (normalt står de för 72 procent av vinsterna) kan vi summera: Intäkterna jämfört med samma kvartal 2022 ökar i snitt med 21 procent, medan vinsten (ebit) ökar 4 procent. Vinstnivån är marginellt sämre än väntat, trots oväntat starka intäkter. Medianjustering av vinstprognosen för 2023 efter rapportsläpp, innebär aggregerat en marginell uppjustering.
Hur bör investerare agera i portföljen nu?
– Kortsiktigt ser börsentimentet starkt ut och momentum talar för fortsatt upptrend i det korta perspektivet. Det talar för att den kortsiktiga investeraren ska fortsätta investera för uppgång. Riskerna för senare del av året finns dock fortfarande kvar. Osäkerheten i vinstprognoserna i kombination med risken för besvikelser i ränteförväntningarna talar för att den mer långsiktiga investeraren bör positionera sig för en svagare sista halva av året, säger Karl Hedberg.
Hållpunkter i veckan
Kulmen på rapportperioden är precis passerad, men aktiviteten är hög även innevarande vecka. Bland storbolag som ännu inte har rapporterat märks SHB (onsdag), Astrazeneca (torsdag) och Afry (fredag). Intressanta små och medelstora bolag som rapporterar är bland annat fönstertillverkaren Inwido (tisdag), Bulten och Lindab (torsdag) samt fredagens besked från Afry, Boozt och Troax.
Aktieägare i Stockholmsbörsens gaming-bolag bör hålla ögonen på signalerna i speljättarnas rapporter: Activision Blizzard och Take Two på måndag samt Nintendo på tisdag.
En betydligt lugnare makrovecka väntar. Det är premiär för Erik Thedéen som levererar Riksbankens räntebesked på torsdag klockan 9.30. Marknaden diskonterar en höjning med 50 räntepunkter till 3,00 procent. Intressant blir signalerna till nästa möte i april samt hur Riksbanken ser på QT (quantitative tightening).
Inflationsdata för januari i bland annat Kina, Tyskland och Storbritannien presenteras på fredag, då även preliminärt Michiganindex i USA landar.
Aktiecase
Telekomoperatören Tele2 är ett intressant defensivt case. Kommunikationstjänster är nästan konjunkturokänsliga, tillväxten är låg och ensiffrig men lönsamheten är robust. Kvartal efter kvartal levererar operatören med Kinnevik som huvudägare stabila kassaflöden och en hög direktavkastning, i nuläget kring 10 procent. Tele2 är en bra aktie att äga för investerare som vill ha en stabil avkastning, även när det blåser snålt i omvärlden.
Tele2 är överkapitaliserat och med bolagets stabila kassaflöde räknar vi med betydande utdelningar under 2023-2025, ackumulerat i storleksordningen 28-32 SEK per aktie. Vi rekommenderar Köp med riktkursen 125 SEK, motsvarande en uppsida på över 30 procent. Tele2 är verksam på mer attraktiva marknader med tillväxt jämfört med de flesta jämförbara europeiska teleoperatörer. Dessutom har visibiliteten för Tele2:s framtida kassaflöde förbättrats, vilket motiverar att aktien bör handlas till en lägre FCF-yield (fritt kassaflödet i relation till börsvärdet) än genomsnittet av sina europeiska kollegor.
