Efter en intensiv centralbanksvecka väntar sannolikt en lugnare vecka, dagarna före julhelgen. Marknadsreaktionerna efter Fed-mötet i förra veckan var dock relativt små, även om börshumöret dämpades. Marknaden vände dock över till det negativa efter ECB:s mer strama räntebesked på torsdagen. Den svenska börsen stängde därför veckan ned 3,5 procent, Eurostoxx600 föll 3 procent och S&P 500 krympte 2 procent. Rapporter om en kraftigt ökad smittspridning i Kina har dämpat det asiatiska börshumöret.
I förra veckan sänkte Fed som väntat höjningstakten från 75 punkter till 50 punkter. Nu ligger styrräntan på 4,25-4,50 procent, vilket är kraftigt upp jämfört med 0-0,25 procent vid årets början. Varken Feds pressmeddelande eller pressträffen med frågestund innehöll någon direkt ny information.
Lite iögonfallande och hökaktigt, med tanke på att inflationen trendat gradvis nedåt, är att ledamöterna nu bedömer att de behöver göra fler räntehöjningar än tidigare – hela 75 punkter under 2023. Av 19 ledamöter vill 17 höja räntan till över 5 procent nästa år. Två ledamöter ser en styrränta över 5,50 procent och ingen tror på sänkning.
Räntemarknaden tror dock inte på Fed, vilket inte är så konstigt då Fed har haft en hel del fel detta år. Dessutom betonade Fed-chefen Powell att läget både gällande inflationstrend och konjunkturutveckling är mycket osäkert och han upprepade att deras penningpolitik är datastyrd och att beslut tas möte för möte. Marknaden tror därför inte att räntan höjs över 5 procent utan toppar runt 4,90 procent våren 2023 och därefter sänks nästan 50 punkter nästa år. Skillnaden mellan marknadens och Feds ränteprognos i slutet av 2023 år är hela 75 punkter.
– Börssentimentet är lite starkare än väntat. Marknaden har valt att fokusera på den positiva biten det vill säga att vi sannolikt närmar oss toppen på räntorna och att inflationen fortsätter ned. Men kommer inflationen falla tillräckligt snabbt? Har marknadens förväntningar sprungit för snabbt fram, frågar sig Karl Hedberg, aktiechef på Carnegie Private Banking i det senaste poddavsnittet av Investera & Agera.
I Europa höjdes också styrräntan som väntat 50 punkter till 2 procent. Obligationsräntorna steg, euron stärktes och börsen pressades då de i pressmeddelandet säger att de behöver höja styrräntan signifikant mer. ECB:s aggressiva ton, med fler 50-punktershöjningar, kan pressa Riksbanken som antingen följer med och då ökar konjunkturrisken vilket kan pressa fastighets- och bostadsmarknad mer. Eller så höjer de mindre och då finns en risk för svagare SEK. Nya riksbankschefen Erik Thedéen har sitt första räntemöte den 9 februari (Fed den 1 februari och ECB den 2 februari).
I poddavsnittet resonerar Karl Hedberg kring vilken exponering som investerare bör ha mot aktiemarknaden i dagsläget.
– Jag tycker man ska ha lite större kassa än normalt. Gärna aktier med exponering mot kvalitet, stabilitet, låg skuldsättning och god utdelningsförmåga, då utdelning kommer att vara en viktigare del i totalavkastningen för en investerare nästa år. Leta bolag i sektorer som har möjlighet att växa sina vinster trots avmattning. Exempelvis banker får bra vinststöd från stigande räntor. Hälsovårdssektorn påverkas marginellt av konjunkturen, och vissa delsektorer gynnas dessutom av återöppnandet av Kina.
Hållpunkter i veckan
Efter förra veckans centralbanksintensiva vecka väntar en relativt lugn vecka på makrofronten. För svensk räkning väntar dock en del statistik som adderar till konjunkturpusslet. Bostadsmarknaden har pressats i takt med snabbt stigande räntor. Prisutvecklingen (Valueguard) för november månad presenteras på onsdag och trenden lär vara fortsatt nedåt. Konjunkturinstitutet presenterar en ny konjunkturbarometer och konjunkturprognos på onsdag samt siffrorna för PPI och detaljhandeln för november på torsdag. Risken är att PPI är på väg upp igen med kraftigt stigande elpriser.
Den amerikanska centralbanken Feds favoritmått för inflation presenteras på fredag: PCE. Den väntas falla betydligt jämfört med novembersiffran. Möjligen kan en positiv överraskning sätta en ny kortsiktig trend på marknaden. Även amerikansk privatkonsumtion presenteras.
Aktiecase
Cancervårdsektorn har sedan början av pandemin haft en svag utveckling då sjukhusen tvingades omprioritera vården. Medicinteknikbolaget Raysearch har under 2022 börjat vända på trenden där efterfrågan och framtida tillväxtutsikter fortsatt ser mycket goda ut. Vi ser ett attraktivt värderat turnaround-case.
Raysearch inledde året med en stark ordertillväxt och en omvänd vinstvarning inför första kvartalsrapporten för 2022. Rapporten i det andra kvartalet satte dock press på aktiekursen både på grund av en senarelagd rapport samt svagare försäljningssiffror än väntat. Detta visade sig vara en temporär effekt. I tredje kvartalet var försäljningen rekordstark med fortsatt stark ordertillväxt och förbättrad lönsamhet, vilket dock inte gjorde avtryck i aktiekursen som istället kommit ned de senaste veckorna. Återöppning av samhället i Kina och högre cancerprioritering inom sjukvården bör gynna cancersektorn och inte minst Raysearch kommande månader till år.
Bolaget värderas till under 3x EV/S för nästa år vilket är billigare än andra snabbväxare i sektorn, speciellt givet stark försäljningstillväxt och pågående kostnadsbesparingar. Vår bedömning är att marginalen förbättras gradvis framöver, vilket gör att även vinstmultiplar börjar se mer attraktiva ut inför kommande år. Riktkursen 90 SEK värderar Raysearch till 4x EV/S på rullande tolvmånader framåt. Det är lägre än genomsnittet för den snabbväxande nordiska medicintekniksektorn, och innebär att det finns ytterligare uppsida om Raysearch lyckas förbättra lönsamheten nästa år.
