En händelserik vecka avslutades med en fin uppgång på Stockholmsbörsen och nya rekordnivåer på de amerikanska börserna med stöd av bra rapporter och starka makrosignaler. Amerikanska S&P 500 steg för åttonde dagen i rad och noterade nytt all time high. Starkt bidragande faktor till uppgången var positiva vaccinnyheter från Pfizer som har utvecklat ett covidläkemedel i tablettform.
Efter börsens stängning lyckades USA:s president Joe Biden även få igenom sitt infrastrukturpaket på cirka 1 200 miljarder dollar under en tioårsperiod. Till uppgången bidrog även starka sysselsättningssiffror i USA på fredagen, som något överraskande utlöste ett dramatiskt fall i de amerikanska långräntorna som stängde på 1,45 procent, att jämföra med 1,71 procent för två veckor sedan.
– Räntemarknaden har sprungit lite för fort fram i sina förväntningar om att den stigande inflationen ska trigga räntehöjningar tidigare än vad de tidigare prognoserna har indikerat. När fler och fler började tänka i termer att inflationen troligtvis inte är så tillfällig som man först trodde så positionerade man sig för snabbt stigande räntor. Nu tror jag marknaden börjar inse att det visserligen kommer vara en mer bestående inflation men att det inte kommer resultera i så snabba räntehöjningar i närtid som befarat. Jag tror att den senaste tidens nedgång i långräntorna är drivet av att många positionerar om sig igen för ett scenario med en något lugnare takt av räntehöjningar, säger Karl Hedberg, aktiechef på Carnegie Private Banking.
Den här veckan har vi fått flera förfrågningar från våra läsare om status kring logistikproblemen och halvledarbristen. Budskapet från bolagen i samband med kvartalsrapporterna är att komponentbristen fortfarande är en utmaning och att problemen kommer dröja sig kvar en bit in i nästa år.
– Bristproblematiken är dock avtagande och inte tilltagande så trenden går åt rätt håll, om än något sakta. Jag tror man ska börja positionera sig mot de bolag som kommer gynnas mest av att denna begränsning släpper. Den tydligaste vinnaren är fordonsindustrin som sannolikt står inför en flerårig återhämtning, säger Karl Hedberg.
Ett annat hett ämne bland våra läsare är omställningen av energisektorn, den eskalerande energikrisen och potentiella investeringsmöjligheter.
– Stigande energipriser och teknikskiftet mot förnyelsebar energi skapar intressanta möjligheter för bolag med ny innovativ teknik. Problemet är dock att hitta rätt bolag som i slutändan kan omsätta denna möjlighet till att faktiskt skapa framtida vinster. Den utmaningen är inte helt lätt. I rådande marknadsklimat med räntor som förväntas röra sig uppåt så tenderar den typen av tillväxtbolag att få stå tillbaka i jämförelse med värdebolag. Risken i den typen av aktieplaceringar blir därmed ofta väldigt hög, säger Karl Hedberg.
Hur blir avslutningen på börsåret 2021?
– Jag tror vi har goda förutsättningar att avsluta året starkt. Förra veckans nyheter om ett nytt lovande covidläkemedel från amerikanska Pfizer skulle kunna vara en komponent som får marknaden att bortse från motvinden från stigande räntor och tapering, och avsluta med ett julrally, säger Karl Hedberg.
Makro: Nu fasas centralbankernas stimulanser ut
Amerikanska centralbanken Fed har nu indikerat en tidsplan för sin nedtrappning av stimulanserna. Ekonomin behöver inte lika starkt stöd längre och ökade inflationsrisker gör att Fed vill ha mer handlingsfrihet kring framtida ränteförändringar under 2022/2023.
Planen är att stegvis minska dagens obligationsköp om 120 miljarder/månad med 15 miljarder dollar varje månad med start i november. Den tapering-takten innebär att köpen kommer vara avslutade i juni 2022 och först därefter kan det komma räntehöjningar. Dessa beslut var helt i linje med marknadens förväntan och inget hinder för en stigande börs.
Feds kommunikation kring inflationen har redan förändrats i olika tal men nu även i det officiella uttalandet där Fed inte längre säger att inflationen är ”transitory” utan att den förväntas vara det. Fed bedömer att inflationen börjar avta i andra och tredje kvartalet 2022 men att riskerna till prognosen är på uppsidan. Så precis som de flesta andra är de lite mer oroliga för inflationsutvecklingen än vad de har varit tidigare.
Redan innan förra veckans Fed-möte hade marknaden under den senaste månaden börjat prisat in en första räntehöjning under sommaren, det vill säga i tredje kvartalet 2022, och totalt fem höjningar till slutet av 2023.
När det gäller ränteförväntningarna för Europa sa ECB-chefen Lagarde igår att en första räntehöjning under 2022, vilket marknaden börjat prisa in, är mycket osannolikt. Förväntningarna på andra centralbanker är mer aggressiva: Norge, Kanada, Storbritannien och Nya Zealand. För börsen innebär tapering fortsatta men mindre omfattande obligationsköp och därmed mindre medvind. Stramare penningpolitik inom ett år talar för högre amerikanska obligationsräntor, som idag är konstgjort låga på grund av alla centralbanksstimulanser. Mer bestående hög inflation och en fortsatt stark arbetsmarknad med än mer löneökningar skulle kunna ge en snabbare tapering-takt under 2022 och fler räntehöjningar.
Hållpunkter i veckan
Rapportperioden börjar lida mot sitt slut, i alla fall bland storbolagen när läkemedelsjätten Astrazeneca visar korten på fredag. Några intressanta eftersläntrare bland små- och medelstora bolagen är serieförvärvaren Instalco på tisdag, kursraketen Bico på onsdag, elutrustningsbolaget Garo på torsdag och fordonsåterförsäljaren Ferronordic på fredag. Efter rapportperioden följer ett antal kapitalmarknadsdagar, med början i nästa vecka.
På makrofronten hamnar fokus på onsdagens KPI-siffror i USA. Inflationen fortsätter att stiga och väntas landa på 5,8 procent, den högsta inflationen sedan 1990. Veckan bjuder även på slutförhandlingarna för miljöministrarna på COP26 i Glasgow samt det kinesiska Kommunistpartiets 6:e plenum.
För svensk räkning är industridata på tisdag och Riksbankens finansiella stabilitetsrapport på onsdag intressant, men överskuggas sannolikt av förhandlingarna som krävs för att godkänna en ny statsminister efter Stefan Löfven troliga avskedsansökan i veckan.
Aktiecase
Fönstertillverkaren Inwido befinner sig i en stark operationell trend och gynnas av en god efterfrågan. De senaste årens kostnadsbesparingar och decentralisering ger dessutom allt större avtryck i resultatutvecklingen, med tio kvartal i rad med förbättrade rörelsemarginaler. Men den starka lönsamheten och rekordstora orderboken pekar mycket på ett urstarkt fjärde kvartal och inledning på 2022.
Inwido gynnas även av EU:s stora fokus på energieffektivisering i fastigheter i EU:s så kallade Green Deal. Fönster är en nyckelprodukt för energieffektivitet vid nybyggnation och renoveringar. Det kommer gynna efterfrågan många år framöver, öka visibiliteten i Inwido och motivera högre värderingsmultiplar.
Balansräkningen är stark och möjliggör ett förnyat fokus på den förvärvsbaserade tillväxtstrategin. Vi rekommenderar Köp med riktkursen 185 SEK, motsvarande EV/EBITA 12,5x och P/E-tal 15x vår prognos för 2022. Vår nuvarande utdelningsprognos innebär en direktavkastning på knappt 4 procent, vilket ger ytterligare stöd åt aktien.
Teknisk analys – OMXS30 kort/medellång sikt
I det långsiktiga perspektivet noteras OMXS30 i en upptrend. I den upptrenden har index bildat en konsolidering med stöd vid cirka 2 200 och motstånd i spannet mellan 2 400 / 2 413. Om index passerar motståndet effektueras en köpsignal med en uppgång mot cirka 2 600, som är det matematiska prisobjektivet. Om index istället vänder ned och punkterar det viktiga 2 200-stödet effektueras en säljsignal som indikerar att vi har gått in i en nedtrendsfas. Effektueras den signalen navigerar vi efter ett målområde vid cirka 2 000. Vårt huvudscenario, men också säsongsanalysen, indikerar att vi borde få utbrottet på uppsidan.
