Förra veckan präglades av stora kast både upp och ned på Stockholmsbörsen. Det är en konsekvens av ökad osäkerhet, inte minst hur hög och bestående inflationen är och hur länge flaskhalsar i produktion och logistik kommer hålla i sig. I fokus är dock den högt skuldsatta kinesiska fastighetsjätten Evergrande, som är nära konkursens rand. Oron för en mattare tillväxt i Kina har ökat då fastighetssektorn står för mer än en fjärdedel av tillväxten, men också oron för globala spridningseffekter.
– Jag tror att risken är liten för att spridningseffekterna från en eventuell konkurs i Evergrande ska stjälpa den stigande börstrenden. Kortsiktigt kan det påverka börshumöret men eftersom merparten av fodringarna är inhemska så tror jag det kommer bli relativt begränsade effekter utanför Kina, säger Karl Hedberg, aktiechef på Carnegie Private Banking.
På torsdag stänger tredje kvartalet och en ny rapportsäsong stundar. Flera fordonsrelaterade bolag har vinstvarnat men kursreaktionerna blev inte särskilt stora. Komponentbrist, stigande råvarukostnader och problem i leverantörskedjan är redan välkända problem.
– Jag förväntar mig en överlag solid rapportsäsong men jag tror inte vi kommer se riktigt lika stora positiva överraskningar på resultatsidan som vi blivit vana vid. Många bolag kommer ha motvind från komponentbrist eller höga fraktkostnader. Detta ligger till stor del i förväntningarna men det är svårare att veta vilka bolag som drabbats hårdast och där skulle det kunna bli kursbesvikelser, säger Karl Hedberg.
Det underliggande börssentimentet är i grunden fortsatt starkt. Bara den senaste veckan har oron kring Evergande och Feds tapering-besked absorberats utan några större problem. Det talar för att börsen i relativt stor utsträckning redan prisat in rapportbesvikelser i tredje kvartalet.
– Jag tror inte man behöver vara överdrivet försiktig. Jag tycker förra veckans starka börsdagar vittnar om att det fortfarande finns riskvilligt kapital på sidlinjen och att köparna är redo att köpa på rekylen. Det tror jag inte förändras i rapportsäsongen så det bör begränsa nedsiderisken, säger Karl Hedberg,
Vilken exponering mot börsen rekommenderar du?
– Jag utesluter inte att vi kan få se lite mer rekyl nedåt innan rapporterna så jag förespråkar fortsatt att ha en viss extra likviditet tillgänglig för att kunna köpa på svaghet kommande veckor, säger Karl Hedberg.
Makro: Tapering i november och räntehöjning 2022?
Fed hade penningpolitiskt möte i förra veckan där de presenterade uppdaterade prognoser och en ny så kallad dotplot med ledamöternas individuella räntebanor. Marknaden är mest intresserad av takten i tapering och där fick vi inga ledtrådar – mer än att det kommer ske under en kortare period än 2013 då nedtrappningen tog 10 månader och Powell nämnde att obligationsköpen sannolikt avslutas runt halvårsskiftet 2022. Räntebanan blev lite mer hökaktig och hälften av ledamöterna vill nu höja i slutet av 2022
Vår bedömning är att tapering sannolikt inleds i november för att avslutas sommaren 2022 och sedan kanske den första räntehöjningen sker i slutet av året. Alla signaler om tapering har skett utan någon som helst tantrum (marknadsoro) och inte bara i USA. ECB har redan signalerat minskade köp i fjärde kvartalet. I Storbritannien och Sverige tar programmen slut vid årsskiftet. Australien trappar också ned och talar redan om räntehöjning. Ekonomierna behöver inte dessa extraordinära stöd längre. Vi har nått toppen i globala likviditetsinjektionerna som gett börsstöd och framåt blir medvinden svagare.
Det som kan få räntehöjningar att ske tidigare och därmed tvinga fram en snabbare tapering är en stark konjunktur och arbetsmarknad, samt mer bestående inflationssignaler som högt lönetryck även efter att deltasmittan avtar, fler skolor i USA öppnar och fler söker sig tillbaka till jobbmarknaden. Intressant i veckan var att OECD i sin interimsprognos talade om högre inflation även 2022 – med en inflationsprognos på över 3 procent för USA nästa år och närmare 4 procent för G20.
Hållpunkter i veckan
Den ordinarie rapportsäsongen närmar sig med stormsteg men är fortfarande några veckor bort. Veckan innehåller dock några intressanta rapporter, med bolag med så kallat brutet räkenskapsår, vilket innebär att verksamhetsåret omfattar en annan period än den traditionella. Huvudnumret är klädjätten H&M:s rapport på torsdag, där försäljningssiffrorna för tredje kvartalet redan är presenterade och var något sämre än förväntat. Sämre tillväxt och stigande fraktkostnader har ökad osäkerheten inför kvartalsrapporten. Bussbolaget Nobina rapporterar också på torsdag och är en vinnare när samhällena åter öppnar upp och resandet ökar.
På statistikfronten väntar fredagens inköpschefsindex för industrin i september. Indexvärdena förväntas förbli på höga nivåer, men troligen minska från nuvarande nivåer. I övrigt är det fortsatt centralbanksfokus med utfrågning av ECB-chefen Christine Lagarde under måndagen samt Fed:s ordförande Jerome Powell och finansminister Janet Yellen i senatens bankkommitté på tisdag. Flera ledamöter från Riksbanken håller dessutom tal i veckan. Svenska KI-barometern presenteras på onsdag.
Aktiecase
Läkemedelsjätten Astrazeneca accelererar tillväxten och har en unikt hög vinsttillväxt fram till 2025 bland Big Pharma; de stora läkemedelsbolagen. De närmaste åren har Astrazeneca få patentutgångar och tillväxten drivs av redan godkända produkter. Högmarginalprodukten Tagrisso kombinerat med förvärvet av höglönsamma Alexion driver lönsamhetsförbättringen i bolaget och bidrar till att Astrazeneca närmar sig historiska toppmarginaler.
Sektorvärderingen av Big Pharma befinner sig på historiskt låga nivåer med ett P/E-tal kring 15x, vilket senast sågs kring 2012-2013. Astrazenca värderas till ett justerat P/E-tal på 16x för 2022, vilket är i den lägre delen av bolagets historiska värderingsintervall de senaste tre åren. Det är ett attraktivt ingångsläge och speglar inte Astrazenecas starka position och höga vinsttillväxt de närmaste åren, i en helt egen klass inom Big Pharma.
Teknisk analys – OMXS30 kort/medellång sikt
Förra veckan bjöd på stora kast, både upp och ned. Index inledde veckan med en nedgång på 2,2 procent då index bröt ned under stödområdet vid 2280/2314. Mot slutet av veckan, det vill säga i torsdags, tog index ett gap upp och bildade en ”island-formation” för uppgång. På en vecka bildades både en kortsiktig säljsignal och en kortsiktig köpsignal. Denna rörighet sänder intressanta signaler nämligen osäkerhet. Nästa kortsiktiga motstånd möter vid cirka 2360 där bland annat 50-dagars medeltal möter. Passeras den nivån siktar jag på nästa motståndsområde som möter vid 2400/2413. På nedsidan bevakar jag 2257, det vill säga måndagens lägsta. Om index vänder ned under den nivån slås ”island-formationen” sönder och skulle detta ske möter nästa viktiga stödområde vid runt 2180/2200 där 200-dagars medeltal samt flera horisontella stöd möter.
