Stockholmsbörsen har rusat fram under 2023. Det breda indexet OMXSPI har klättrat drygt 9 procent och hamnar därmed i toppen bland världens börser i år. Bland de viktigaste faktorerna bakom uppgången är allt fler tecken på att inflationstoppen är passerad i USA, Kinas tvärvändning kring covidrestriktioner och att en mild vinter i Europa har pressat tillbaka de inflationsdrivande energipriserna. På måndagen noterades de europeiska naturgaspriserna till den lägsta nivån sedan september 2021.
Den kombinerade medvinden har resulterat i sjunkande marknadsräntor. Sedan årsskiftet har den amerikanska 10-årsräntan tappat cirka 50 punkter och handlas kring 3,50 procent.
– Investerare har positionerat sig negativt för tidigt och behövde öka sin aktieexponering. Det har resulterat i stora inflöden till aktiemarknaden. Jag tror att det flödet börjar närma sig sitt slut och att vi kortsiktigt bör se en paus i uppgången. Om det blir en sidledes rörelse eller en rekyl nedåt kommer den stundande rapportsäsongen bestämma, säger Karl Hedberg, aktiechef på Carnegie Private Banking.
Om inflations- och räntehöjningsoron tillfälligt har minskat, så kvarstår risken för högre räntor och nedjustering av vinsterna i år. Vinstnedrevideringar kan bli en av de stora motvindarna för börsen under 2023.
– Börsen tål en del vinstnedrevideringar, om de kommer gradvis. Jag tror inte det kommer som en överraskning för de flesta att 2023 kommer vara ett tuffare år än det föregående och att det kommer påverka vinsterna. Det får dock inte bli för kraftiga eller för snabba nedrevideringar för att börsen ska kunna hantera det på dessa nivåer.
Trots den utmanande omgivningen så har bolagen inte vinstvarnat i någon större utsträckning. Undantagen är telekomjätten Ericsson, vitvarubolaget Electrolux, aluminiumbolaget Profilgruppen och gamblingbolaget Kindred, som alla flaggat för sämre resultat. I den andra vågskålen hittar vi e-handlaren Boozt, som har kommunicerat att såväl tillväxt som resultat förbättrades både i det fjärde kvartalet och för helåret. Boozt-aktien steg kraftigt på beskedet.
Vilka förväntningar har du på rapportperioden?
– Jag tror att boksluten kommer in över lag ganska bra. Givetvis finns stora skillnader mellan sektorer, där konsumentinriktat och bygg står för tydligare inbromsningar. Många av de större cykliska bolagen tror jag fortfarande har haft bra stöd av stora orderböcker samt förra årets prishöjningar som man jobbar av fortfarande. Det mest intressanta kommer dock att vara signaler om eventuella försämringar av efterfrågan. Osäkerheten är stor om kommande kvartal och marknaden kommer försöka tyda alla signaler om förändringar i beteende hos bolagens kunder.
Hur bör investerare agera?
– Kortsiktiga investerare kan reducera sin aktieexponering inför rapportsäsongen och invänta en eventuell mindre rekyl som ett läge att köpa. Att köpa på rekyl tror jag kommer fungera som strategi under årets första kvartal.
Karl Hedberg rekommenderar långsiktiga investerare att se över sin exponering så att man inte sitter med för stor undervikt eller negativ exponering. Investerare bör dock spara likviditet för att kunna utnyttja rekyler som tillfällen att öka aktieexponering in mot utdelningssäsongen. Som långsiktig investerare bör man även se över fördelningen mellan olika sektorer.
– Jag tycker man bör minska sin exponering mot de cykliska verkstadsbolagen och öka i sektorer med stabila utdelningar. Läkemedel och bank passar bra in som alternativ där.
Hållpunkter i veckan
Rapportsäsongen inleds på allvar i veckan och det är dags för bolagen att redovisa sina bokslut. På Stockholmsbörsen visar riskkapitaljätten EQT korten på onsdag. De första viktiga beskeden från industrin kommer på fredag då Ericsson, Sandvik och Investor rapporterar.
I USA rapporterar investmentbankerna Goldman Sachs och Morgan Stanley på tisdag. Abonnenttillväxten och övrig utveckling för streamingjätten Netflix redovisas på torsdag kväll.
Tre bolag passar även på att arrangera kapitalmarknadsdagar: Systemair (tisdag), Kambi (torsdag) och Synsam (fredag).
På makrofronten landar intressant amerikansk statistik på onsdagen i form av utvecklingen för detaljhandel och industriproduktion i december. Flera centralbanker ger räntebesked: Japan (onsdag) samt Norge och Turkiet på torsdag, då även ECB:s ränteprotokoll från decembermötet publiceras.
Aktiecase
Samtalsidentifieringsbolaget Truecaller har haft en smakstart på det nya börsåret och rusat över 30 procent. Få bolag på Stockholmsbörsen kan mäta sig med Truecaller, som sticker ut såväl omsättnings- som lönsamhetsmässigt med en organisk tillväxttakt på 65 procent och rörelsemarginal på drygt 40 procent för 2022 enligt våra prognoser.
Vår bedömning är att Truecaller bara har skrapat på ytan vad gäller potentiella tillväxtmöjligheter. Bolaget har goda möjligheter att växa prenumerationsintäkterna på marknader där det finns högre betalningsvilja, inte minst i USA. Andelen aktiva kunder som är betalande kunder är väsentligt högre i USA jämfört med exempelvis Malaysia och Indonesien, som i sin tur har en betydligt högre betalningsvilja än i Indien. Att öka såväl antalet annonser på plattformen som intäkten per annonsvisning, är andra sätt att accelerera intäkterna, vilket nu också sker.
Den starka operationella utvecklingen ser ut att fortsätta 2023 och om två år förväntas omsättningen fördubblas jämfört med 2022. För den tillväxtpotentialen värderas aktien till EV/EBIT 12x på vår prognos för 2023 respektive 8x för 2024. Det är mycket låga värderingsmultiplar och omotiverat. Vi ser därför en rejäl uppsida i aktien, motsvarande över 200 procent kursuppgång till vår riktkurs 130 SEK.
Teknisk analys – OMXS30 kort/medellång sikt
Stockholmsbörsens OMXS30 noteras i en upptrendsfas och det vet vi därför att:
- Index noterar högre bottnar och toppar.
- Index noteras över både 50- och 200-dagars medeltal.
- 50-dagars medeltal noteras över 200-dagars medeltal.
- 50- och 200-dagars medeltal är stigande.
Efter de senaste två veckornas uppgång med 8,5 procent är OMXS30 på kort sikt emellertid rejält stretchad och ur det perspektivet borde vi därför få någon typ av rekyl. Senast index steg 8,5 procent eller mer på bara två veckor var i mars förra året då index steg 11 procent på två veckor och efter den uppgången vände index ned igen (se diagram nedan).
Skillnaden mellan då och nu är att vi då noterades i en nedtrendsfas och nu i en upptrend. Hur som helst, vi borde ändå få någon typ av rekyl men fortfarande har vi inga signaler eller indikationer på några som helst svagheter i varken pris- eller volymanalysen. En första indikation på svaghet får vi om index med tydlighet och kraft, det vill säga med en stor stapel och en hög omsättning, vänder ned under 2 160-området. Men så länge den signalen lyser med sin frånvaro råder alltså fortsatt upptrend på Stockholmsbörsen även om det på kort sikt alltså är överköpt.
