Om man ska äga bankaktier, penningtvätt och framtiden för storbankerna är några av de frågeställningar som avhandlas i senaste Omvärldspodden (nr 83), som gästades av Carnegies bankanalytiker Jens Hallén, med 17 års erfarenhet som bankanalytiker i London och Stockholm.
I podden konstaterar han det har blivit stora kursreaktioner väldigt snabbt, då investerare inte vill sitta på risk i onödan. Många investerare har helt enkelt redan bränt sig på Danske Bank. Jens Hallén tycker dock att bank bör ingå i en väldiversifierad portfölj. Penningtvätt är en stor och viktig fråga men fundamentalt ser lönsamheten fortsatt god ut i sektorn, inte minst den svenska då utlåningen växer i en snabbare takt än i Europa.
Han poängterar också att man måste skilja på mediarapporteringen, som har drivit aktiekurserna, och det som faktiskt har hänt i sektorn. Att det har varit problem med penningtvättprocesser historiskt vet investerare redan om, då alla storbanker i Sverige redan har fått böter eller tillsägelser de senaste åren. Om mediarapporteringen handlar om någonting som redan har utretts, finns inte lika stor anledning till oro.
-Det är viktigt att komma ihåg att det finns ingen motsättning mot att en bank har haft suspekta transaktioner, som jag är övertygad om att alla stora banker har haft, och att man har följt regelverket.
Har riskerna i banksektorn ökat?
-Jag tycker inte det. Jag är övertygad om att kreditprocesserna som bankerna har idag är väldigt mycket bättre än vad de var för 10-20 år sedan. Idag fokuserar bankerna på kassaflöde och inte värde. Kvaliteten i kreditgivningen är därför bättre. Reglerna för penningtvätt har ju dessutom successivt blivit tuffare och tuffare vilket också förklarar att man fångar in mer transaktioner idag. Det behöver inte betyda att riskerna har ökat utan snarare att man gör ett bättre grundarbete.
Jens Hallén är inte heller särskilt orolig för ett eventuellt införande av nya bankskatter.
-En viktig anledning till att svenska banksektorn historiskt har gått starkt är att det i grunden är en rationell marknad. Varje gång vi har sett tuffare regler, oavsett om det gäller kapitalkrav eller likviditet som ökar kostnaderna för bankerna, har de i slutändan fört över kostnadsökningarna till kunderna. Om det skulle komma en ny bankskatt, lär vi se samma mönster. Det är kanske trist för kunderna men neutralt för investerare.
Det har dykt upp många nya nischbanker, överlever storbankernas affärsmodell på sikt
-Storbankernas död har man ju talat om ganska länge, men storbankerna är här för att stanna. Det viktigaste för att tjäna pengar på utlåning är att man har en billig finansiering. Det är väldigt svårt att komma i närheten av en storbank i upplåningsvillkor.
Jens Hallén menar att det finns goda förutsättningar för att processen med utredningar med den svenska Finansinspektionen och den baltiska bankmyndigheten kan bli kort. Det ligger i de baltiska myndigheternas egenintresse att utredningen ska blir klart snabbt. De baltiska myndigheterna har kommunicerat att de vill ha kvar svenska banker i Baltikum, då de utgör en stor del av banksystemet. Svenska banker är helt enkelt systemviktiga i Baltikum och därmed kan vi förvänta oss en relativt snabb process.
Lyssna på hela avsnittet i Omvärldspodden nedan: