- Väckarklocka – risk för fortsatt skakig investeringsmiljö
- Osannolikt med systemkris i bankerna
- Vi har övervikt räntebärande investeringar, undervikt aktier
Vi ser dessa bankhändelser som en väckarklocka för att den nya räntemiljön, som visserligen erbjuder fler intressanta avkastningsmöjligheter, kan börja avslöja svagheter hos viss aktörer när ränterisker nu måste hanteras. Detta talar för ett fortsatt skakigt investeringsklimat. Vi ser dock inte att detta kommer orsaka en systemkris för bankerna – svenska banker står stabilt.
Här är några svar på de kundfrågor vi fått.
Kommer vi få en systemkris i banksektorn?
Sannolikheten för en bankkris är låg. De två bankerna Silicon Valley Bank (SVB)och Signature Bank var unika.
De jobbade främst med tech start-ups och venture capital bolag, respektive kryptokunder. SVB hade också växt sin balansräkning snabbt de senaste åren. Bankkollapser sker oftast pga felbedömningar gällande kreditrisk – SVBs felbedömning gällde ränterisken i deras placeringar i stats- och bostadsobligationer.
Banker idag är mer reglerade och banksystemet generellt välkapitaliserat. Sedan finanskrisen för 14 år sedan har regleringar för att skapa stabilare banker ökat enormt i omfattning. Banksystemet har idag generellt sett goda kapitalbuffertar. Många länder har också insättningsgarantier som till viss del skyddar de flesta privatkunders insättningar.
I helgen kom lugnande besked i USA där myndigheter går in och garanterar insättningar i de utsatta bankerna och ger banker generellt utökade möjligheter att hantera sin likviditet. Syftet med åtgärderna är att minska risken för att kunder tar ut sina pengar från andra mindre banker.
Hur påverkar detta svenska och europeiska banker?
Risken för stora uttag på kundkonton generellt bör vara låg. Bankerna i Europa är oftast välkapitaliserade och inte nischade mot riskabla smala kundsegment som de två amerikanskan bankerna. Europeiska banksystemet är dock inte fläckfritt vilket synts i Credit Suisse senaste utveckling.
Bankerna möter en lite tuffare miljö, särskilt om skillnaden mellan utlånings- och inlåningsräntor krymper vilket ofta är fallet då korta räntor är högre än långa räntor (avkastningskurvan är negativ).
Hur påverkas fed-förväntningarna?
Fed kommer sannolikt agera lugnt – inte aggressivt.Räntemarknaden bedömer att en 50 punktershöjning den 22 mars är helt uteslutet (förra veckan var sannolikheten 80%). I morse bedömdes det finnas en viss sannolikhet att Fed inte höjer alls, nu på eftermiddagen är det mest sannolika utfallet enligt räntemarknadens terminskontrakt.
Fed bedöms nu stanna vid en styrränta runt 4,65 procent i sommar och sedan sänka mot 4,00 vid årets slut (dessa förväntningar var på 5,50% i mitten av förra veckan, och 5,10 respektive 4,70 i morse). Enorma dagsränterörelser.
Vad innebär det för investeringsmiljön?
Undervikt i aktier och övervikt i räntebärande placeringar. Aktier har fallit och obligationer stigit den senaste tiden. Så vår allokering med mindre aktieexponering än normalt och större exponering mot räntebärande investeringar än normalt har fungerat bra när oron nu tilltagit – först till följd av insikten att inflationen är seglivad och nu efter bankhändelserna i USA att den högre räntemiljön kan skörda offer. Att vi, efter februari månads ränteuppgång, ökade exponeringen mot statsobligationer i ränteportföljerna för två veckor sedan (gick från undervikt till neutral duration) har också varit gynnsamt.
Affärsförslagen i strategirapporten – kinesiska A-aktier, euroepiska investment grade och japanska yen – håller: Asien har klarat sig bra i oron, Kina återöppnar och har stimulansmöjligheter tack var låg inflation. Konjunkturoron har inte tilltagit i Europa och japanska centralbanken kommer sannolikt ta fortsatta steg att normalisera sin penningpolitik när inflationen nu kommit upp.
Vi lyfte också i strategirapporten fram riskerna med den dyra USA-börsen och dess stora tech-sektor– särskilt jämfört med de billigare börserna i Europa och Asien, som klarat sig bättre även under senaste veckans oro.
Vi skrev också om att dollarn toppat och ansåg nivån 10,75 mot svenska kronan som lämplig att minska dollarexponering och öka exponeringen mot SEK. Förra veckan vände dollarn vid just den nivån. Vi lyfte också fram råvaruexponering ochantifragila tillgångar, t.ex guld och yen,som skydd mot inflation respektive oro.