Hur påverkas börsen av kriget mellan Hamas och Israel?
– Ur ett rent finansiellt perspektiv så har den geopolitiska risken har återigen ökat, något som avspeglas i den svaga starten på börsveckan. Trots att det nu är krig i Mellanöstern har marknadsreaktionerna varit ganska små, även i oljepriset. Oljepriset var upp omkring 4 procent till 87–88 dollar per fat att jämföra med nära 95 dollar per fat för några veckor sedan. Ett högt oljepris är aningen negativt ur ett inflationsperspektiv. Avgörande framåt blir om vi får se en geografisk eskalering eller inte. Enligt medieuppgifter har Iran varit med och planerat attacken, vilket ökar risken för en större konflikt i regionen. Marknaden har nu fokus på hur Iran agerar och vad som sker mellan Israel/Iran. USA stöder Israel och kan införa sanktioner mot Iran igen. Saudiarabien är också en maktfaktor i regionen särskilt när det gäller oljepriset.
På Carnegie möts kunskap och kapital. Alla våra Private Banking-kunder får ta del av våra experters kunskap för att fatta bättre investeringsbeslut.
Bli kund och framtidssäkra ditt kapital.
Börsen vände upp efter fredagens amerikanska sysselsättningsstatistik. Vad tar du med dig från rapporten?
– Ja, börsen steg och obligationer föll (räntorna steg). Statistiken kom in väldigt starkt med betydligt fler nya jobb än väntat. Förra veckan fick vi också siffror som visade på en ökning i antalet lediga jobb (JOLTS), färre varsel (Challenger layoffs) och att få ansöker om a-kassa (jobless claims). Mot det ska ställas att löneökningstakten dämpades till dryga 4 procent, men alltjämt är högre än de 3 procent Federal Reserve (Fed) vill se. Att färre säger upp sig och betydligt färre nya jobb enligt ADP:s statistik skickar samtidigt signaler om att arbetsmarknaden försvagas. Denna blandade bild är positiv ur ett mjuklandningsperspektiv. Sammantaget är statistiken inte så stark att den entydigt signalerar fler räntehöjningar, men heller inte så svag att den pekar mot en hårdlandning.
Varför har långräntorna stigit så kraftigt på slutet och vilka effekter får det på börsen?
– Flera faktorer samverkar för att lyfta räntorna. Först och främst har tillväxt och arbetsmarknader varit starkare än väntat, inte minst i USA. Samtidigt uppvisar USA ett stort budgetunderskott, vilket måste finansieras med ny upplåning. Lägg därtill att Fed, och andra centralbanker, som tidigare agerade köpare av statspapper nu via sitt QT-program inte längre är köpare av obligationer. Slutligen har centralbankerna signalerat att räntorna kommer hållas höga under en längre tid, vilket också bidrar till räntelyftet.
– Historiskt har börsen ibland klarat kraftig ränteuppgångar bra som under 1994, ibland betydligt sämre som under 2022. För börsens del är ränteuppgången denna gång sannolikt negativ ur flera perspektiv. Först och främst ökar diskonteringsräntan, vilket motiverar en lägre värdering på aktiemarknaden. Viktigare är dock att det högre ränteläget samtidigt innebär att det nu finns fler alternativ till aktier. I USA ger en riskfri placering i penningmarknadsfonder nu kring 5 procent. Kraftiga ränteuppgångar och en tuffare finansieringsmiljö har historiskt ökat risken för lågkonjunktur och finansiella olyckor (likt Silicon Valley Bank, fastighetsproblem etc.), vilket naturligtvis är risker även denna gång.
Diskussionen om mjuklandning eller en recession väntar pågår alltjämt. Hur ser du på läget?
– Få av de klassiska recessionsvarningssignalerna lyser rött. Avkastningskurvan, skillnaden mellan långa och korta räntor, som inverterade och blev negativ redan under tredje kvartalet förra året fortsätter att signalera en kommande lågkonjunktur. Ännu saknas dock bekräftelse i andra indikatorer, vilket snarare signalerar att inbromsningen kan bli mer måttlig. Amerikanska ISM-indexet för industrin har historiskt varit en pålitlig indikator. Nu på slutet har den vänt upp mot 49 utan att falla under 45-nivån som historiskt signalerat recession. Vidare har arbetsmarknaden ännu inte försämrats i så hög grad att det signalerar lågkonjunktur. Enligt den så kallade Sahm’s rule som fångat alla recessioner de senaste decennierna behöver arbetslösheten i USA stiga till 4,1 procent för att signalera recession denna gång. I september var arbetslösheten oförändrad vid 3,8 procent – nära men ännu ingen varningssignal.
Veckans viktigaste siffra är amerikanska inflationsstatistiken på torsdag. Hur ligger förväntningarna?
– I USA räknar marknaden med att inflationen i månadstakt ökar till 0,3 procent. Fed vill sannolikt se en takt på 0,2 procent. Skulle inflationen komma in lägre än väntat lär det ge stöd åt börsen då en Fed sannolikt avstår från att höja ytterligare i år. Signaler om en räntepaus, inte bara i korta räntor, utan även i långa räntor är viktigt för börsen.
Veckan avslutas med svensk inflationsstatistik. Vad kan vi vänta oss?
– I Sverige är förväntningarna för KPIF en prisökning på 0,2 procent under månaden och att inflationstakten, som mäts i årsförändring, avtar från 4,7 till 3,8 procent.
Skräddarsydd kapitalförvaltning
Få ett portföljförslag med utvalda aktier och investeringar
Läs mer här