Hur är stämningen på den svenska kreditmarknaden?
– Marknaden kännetecknas av hög riskaptit och bra likviditet. Senaste året har räntorna gått ner och spredarna har gått ihop, vilket inneburit dubbel medvind för investerarna. Investerare som haft investment grade-papper med låg risk kan ha fått uppåt 10 procents avkastning senaste året om de även haft inslag av obligationer med fast ränta i portföljen.
Vad får det för effekter?
– Den svenska företagsobligationsmarknaden drivs i hög grad av räntefonderna som blivit en allt större aktör. Dessa drivs i sin tur av flödena in- och ut ur fonderna – förvaltarna måste agera utifrån flödena. Den starka marknaden har inneburit stora inflöden i räntefonder, ungefär 17 miljarder sedan årsskiftet. Företagen har utnyttjat detta och emissionerna har strömmat ut, till allt lägre spreadar. Flödena till räntefonderna har på så vis en tendens att förstärka rörelser åt båda hållen.
Som kund hos oss på Carnegie Private Banking får du alltid råd och omvärldsspaningar från våra experter som hjälper dig att ta bättre investeringsbeslut. Utifrån din unika situation bistår vi med råd och expertis för hela din ekonomi. Klicka här för att läsa mer eller bli kund.
Hur tycker du att privata investerare bör agera i denna miljö?
– Privata investerare med direktägda ränteplaceringar har fördelen av att inte vara bundna att vara fullinvesterade på samma sätt som fondförvaltarna. Det utnyttjar våra kunder just nu och köper mer korta certifikat med lägre risk. Där ”parkeras” kapitalet i väntan på bättre lägen att öka risknivån. På slutet har vi tackat nej till emissioner i allt svagare case. Samtidigt ser vi att alltfler high yield-fonder med hög risknivå dyker upp och får stora inflöden. Det är ett klassiskt topptecken när investerarna jagar högriskobligationer i ett läge med tighta kreditspreadar och sjunkande basräntor.
Räntorna är på väg nedåt och därmed den löpande ränteavkastningen. Hur ska investerare resonera?
– Viktigt att beakta är att räntan går ner av en anledning. När tre månaders Stibor var över 4 procent och obligationsportföljerna kunde avkasta 6–7 procent – då var också inflationen betydligt högre. I reala termer var avkastningen inte så fantastisk. Nu är Stibor på drygt 3 procent, addera en spread på 1,5–2 procent och en medelriskportfölj avkastar uppåt 5 procent. Med en inflation kring två procent är det ändå en hygglig real avkastning.
Riksbanken har sänkt styrräntan flera gånger och marknaden räknar med ytterligare sänkningar. Vad är din vy?
– Jag tycker det är välkrattat för en sänkning med 50 punkter i november och kanske 25 punkter till i december. Därefter tycker jag att marknaden kanske varit väl snabb i att prisa in stora sänkningar. Risken för en ny inflationsvåg finns där. Företagen har lärt sig att de kan höja priserna och vi har fortsatt stor geopolitisk osäkerhet samt risker kring handelspolitiken, särskilt i USA.
Fastighetsbolagen pressades av den kraftiga ränteuppgången. Hur är läget där nu när räntan viker?
– Fastighetssektorn har fått ett uppsving på alla fronter. Räntekostnaderna är på väg ner och vi ser allt fler tecken på ökad aktivitet på transaktionsmarknaden. Obligationsmarknaden har kommit igång på allvar och konkurrerar med bankfinansiering och flera fastighetsbolag har emitterat obligationer till rekordlåga spreadar. Därtill har den starka kursutvecklingen på börsen gjort att några bolag kunnat ta in eget kapital via riktade nyemissioner. Vi hittar en del intressanta case i fastighetsbolag som tidigare låg illa till, men där pilarna nu pekar i rätt riktning. Deras obligationer har inte hunnit bli dyra och där går att få bra avkastning även i korta papper med löptider på upp till ett år.
Placeringsstrategi för hösten
Kontakta oss så berättar vi mer och presenterar ett unikt portföljförslag med utvalda aktier och investeringar.
Kontakta oss