Det är dags för investerare att se över portföljens riskexponering, anser Carnegie Private Bankings aktiechef Karl Hedberg. Klimatet gynnar defensiva bolag med tillförlitliga vinstprognoser. Trots bankoro är svenska banker långsiktigt attraktiva.
Turbulensen i bankaktier fortsätter efter söndagens besked om att den schweiziska storbanken UBS köper sin krisande branschkollega Credit Suisse. Vid lunchtid på måndagen hade såväl Stockholmsbörsens finanssektorindex som Frankfurtbörsens bankindex sjunkit något jämfört med fredagens notering.
– Bankoron är ytterligare ett tecken på att den snabba ränteomställningen får effekter som är svåra att bedöma i förväg. Det kommer säkerligen fler överraskningar, kommenterar Carnegie Private Bankings aktiechef Karl Hedberg.
En stor del av bankoron drivs av överraskningar från så kallade AT1-obligationer, förklarar han. AT1 är en hybrid mellan aktiekapital och obligationer som är tänkt att stärka banksystemets stabilitet. AT1-obligationer är eviga, men har förutbestämda call-datum. I stället för att lösa in obligationerna och emittera nya kan banker med trängda finanser då tvingas att stärka sina balansräkningar genom att växla över AT1 till eget kapital. Att obligationsinnehavare nu har hamnat i en sämre sits än aktieägare har överraskat många under veckan.
– Situationen klarnar inte förrän ett antal storbanker har fattat beslut om hur de ska hantera sina AT1-obligationer. Fram till dess kan bankoron avskräcka investerare från AT1. Då får bankerna antingen fortsätta emittera AT1, men till betydligt högre ränta, vilket går ut över lönsamheten – eller så emitterar de inte AT1-obligationerna på nytt, och behöver då teoretiskt sett stärka sina balansräkningar på annat sätt, genom att hålla mer eget kapital. Även det skulle försämra lönsamheten, säger Karl Hedberg.
– För de svenska storbankerna kommer det första inlösendatumet först 2024. Vi får alltså ingen snabb klarhet, och det pressar banksektorn just nu. Jag bedömer att bankoron hänger kvar en tid till.
Har din syn på bankaktier förändrats?
– Den kortsiktiga utvecklingen har blivit mer svårbedömd, caset att köpa bank för en snabb återhämtning är inte lika tydligt längre. Osäkerheten är i och för sig mer kopplad till europeiska banker, men deras kursutveckling påverkar även svenska bankaktier.
Svenska banker är dock fortsatt intressanta investeringar på längre sikt, framhåller Karl Hedberg:
– De svenska bankerna väldigt starka, dagens oro påverkar inte den situationen. Den som långsiktigt äger svenska bankaktier kan fortsätta att göra det, utan att känna sig alltför orolig.
Hur påverkar bankoron sektorrotationen?
– Vi får se en större rotation mot defensiva bolag. Hälsovård är en sektor som kommer att gynnas, skulle jag säga. Men det är inte så mycket hela sektorer som blir vinnare, utan det blir ett mer selektivt fokus. Historiskt sett har exempelvis teleoperatörer varit en trygg hamn, men där ser vi stora skillnader mellan olika företag.
– Fokus kommer också att vara på bolag med mer tillförlitliga vinstprognoser. Bolag med större osäkerhet i sina framtidsutsikter kommer att vara fortsatt försiktigt handlade.
Vilket är ditt råd till aktieplacerare just nu?
– Det är viktigt att skilja på kortsiktiga och långsiktiga positioner. Som investerare bör man i det här läget se över sin portfölj så att man verkligen har den riskexponering man vill ha, givet ett fortsatt volatilt utfall för börsen, säger Karl Hedberg.
– När det blir osäkert och skakigt fokuserar man lätt för mycket på den negativa sidan. Men vi har haft en rapportperiod med relativt goda resultat från många större bolag – något som knappast förändras dramatiskt till nästa rapportperiod. Det ger troligen stöd till en börsrekyl uppåt, men vi räknar med en fortsatt volatil börs där den höga räntan och vinstosäkerheten utgör orosmoment.
Hållpunkter i veckan
Banksektorn – viss oro består: Räntemarknaden har varit ytterligt nervös. I oron efter Silicon Valley Bank-kollapsen hörde banker som Nordea och Swedbank till förlorarna bland Stockholmsbörsens Large Cap-bolag. I söndags kväll kom beskedet att UBS köper krisbanken Credit Suisse för 0,76 CHF (stängde på 1,86 CHF i fredags). Därmed har en konkurs undvikits i en av de 30 systemviktiga bankerna globalt. Stabiliseras sektorn? Det visar sig under veckans gång.
Penningpolitik – Fed-möte på onsdag kväll: Kombinationen av bankoro och inflationstryck gör räntebesluten ovanligt delikata. Europeiska centralbanken (ECB) höll fast vid sin hökaktiga politik, och höjde i förra veckan styrräntan med en halv procentenhet. På onsdagskvällen svensk tid kommer räntebeskedet från amerikanska Federal Reserve – en Fed-höjning med 0,25 procentenheter till 4,75–5 procent prisas in med 40 procents sannolikhet när detta skrivs. Brittiska Bank of England väntas höja lika mycket på torsdag. På tisdag håller vice riksbankschef Anna Breman ett vältajmat anförande om penningpolitik och volatilitet.
Makronyheter – barometrar på fredag: Den tyska sentimentsindikatorn ZEW för finansmarknaden, som förbättrats successivt sedan september 2022, redovisas på tisdag. På fredag lodas stämningsläget i en rad inköpschefsindex (snabb-PMI), bland annat för euroområdet och USA.
Bolag och utdelningar: På tisdag släpper Skistar halvårsrapporten för perioden september till februari. Skistar har kommunicerat en fortsatt stark fjällsemestertrend i paritet med den senaste vintersäsongen före pandemin. Ett antal bolag lämnar utdelningar under veckan, däribland Axfood, ABB, och SKF.
Övrigt: På måndagen landade Kinas president Xi Jinping i Moskva för ett tre dagar långt statsbesök hos Rysslands ledare Vladimir Putin.
Aktiecase
Ett lyft med 37 procent till 127,50 SEK gjorde Calliditas till Stockholmsbörsens bästa aktie under vecka 11 (på Large Cap-, Mid Cap- och Small Cap-listorna). För ”Aktiecase”-läsare är särläkemedelsutvecklaren bekant: Vi berättade om Carnegie Securities köprekommendation den 27 oktober 2022, då aktien stod i 72 SEK. Veckans uppgång utlöstes av positiva resultat från en fas 3-studie av nyckelprodukten Nefecon. Enligt bolaget styrker resultatet långsiktig behandlingsnytta och underlättar fullständiga godkännanden i USA, EU och Storbritannien.
Särläkemedel (”orphan drugs”) är inriktade på allvarliga men sällsynta sjukdomar. Då den kommersiella potentialen är begränsad gynnas särläkemedel regulatoriskt genom skattelättnader och liknande. Nefecon är en behandling för njursjukdomen IgA-nefropati (IgAN), som beror på inflammationer orsakade av störningar i immunförsvaret. Mer än hälften av patienterna riskerar att på sikt behöva dialys eller transplantation. Det finns knappt 350 000 IgAN-sjuka i USA och EU, men endast en mindre del är aktuella för behandling med Nefecon.
USA är Calliditas i särklass viktigaste marknad. Under produktnamnet Tarpeyo inleddes Nefecon-försäljningen där i januari 2022 i bolagets egen regi, och enbart nuvärdet av USA-försäljningen motiverar ett pris på 131 SEK per aktie. I EU började försäljningen (produktnamn: Kinpeygo) i oktober genom ett partnersamarbete med milstolpsbetalningar och royalties. Även för Kina och andra länder i regionen har partneravtal ingåtts. Calliditas bruttomarginal spås ligga runt 95 procent de närmaste åren.
Vår köprekommendation offentliggjordes innan Calliditas släppte sina goda nyheter. Aktien stod då i 102,50 SEK – nu har både potentialen och risken minskat. Men det återstår en rad triggers att invänta, däribland uppdateringar om patienttillströmningen i USA, och besked om huruvida Nefecon godkänns i Kina (förväntas under andra halvåret). Calliditas övriga projektportfölj är i tidigare fas och vi har en avvaktande syn på denna.
Vi rekommenderar fortsatt Köp med riktkursen 179 SEK, och dagens värdering P/E 8,8x respektive EV/EBITA 5,9x på vår prognos för 2024.
Teknisk analys med Johnny Torssell
Index föll med hela 4,75 procent under förra veckan, vilket var den största nedgångsveckan sedan i juni förra året, samtidigt som omsättningen var den högsta sedan i mars förra året (se veckodiagram nedan).
Utbrottet ur huvud/skuldra-formationen är således massivt: Den uppåtgående trenden från botten i höstas har punkterats med tydlighet och kraft. Nästa stöd möter vid ca 2040. Om även detta område underskrids siktar vi på ca 1980-området, som skulle innebära att 62 procent av hela höstuppgången har utraderats.
Som framgår av diagrammet pekar den långsiktiga trendkanalen nedåt. Index behöver vända upp och passera februaritoppen för att den långa trenden återigen ska få en mer positiv lutning. Därför krävs det att den säljsignal som har effektuerats – dels ur huvud/skuldran, dels ur den uppåtgående trendkanalen från botten i höstas – inte leder till en ny, lägre botten.
Vad jag vill se för ett mer positivt scenario är att börsens ”elefanter”, institutionerna, kommer tillbaka som nettoköpare. Den tekniska analysen har sedan i februari indikerat att elefanterna framför allt agerar säljare. När elefanterna på Afrikas savanner rör sig lämnar de fotspår efter sig som en konsekvens av sin tyngd. När börsens elefanter agerar lämnar de digitala fotspår efter sig, vilket vi kan se i bland annat volymanalysen.
På kort sikt är index översålt och borde rekylera upp, men det krävs alltså en hel del för att den större bilden ska bli mer positiv.
